Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dilapidate ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dilapidate
— 183 —
dint
dilapidate [dilæ’pid|eit] I. tr 1. låta förfalla,
vanvårda. 2. för]störa,-skingra. II. itr
förfalla. -ed [-eitid] a förfallen, fallen i ruiner,
fallfärdig, -lon -ei’Jn] s 1. förfall,
bofäl-lighet; vanvård. 2. för|störing, -skingring. 3.
nedrasning genom förvittrlng, klippras. 4. Jur.
kyrkoherdes [skadeersättning för] van vård avprästgàrd.
dilatllable [dailei’t|əbl, av. di-] a [ut]tänjbar.
-ation [-ei’Jn, dailətei’Jn] s uttänjning,
utvidgning. -e [-] I. tr utvidga at aiia sidor,
uttänja; spärra upp ögon. II. itr 1. [ut]vidga sig.
2. biidi. utbreda sig [[up~]on över ämne], -ion
Xdailei’Jn, av. di-] s utvidgning, -or [-ə] s
ut-vidgare; utvidgande muskel,
dilatorlliness [di’lət(ə)ri|nis] s långsamhet,
senfärdighet. -y [-] a° 1. fallen för uppskov,
förhalande; uppskovs-, förhalnings-, blott
avsedd att förhala tiden. 2. senfärdig,
sö-l|ande, -ig, långsam.
dilemma [dile’mə, av. dai-] s dilemma,
klämma, bryderi, ’valet och kvalet’ [be in (get
into) a on the horns of a
dilettantlle [dilitæ’nt|i] (pi. -i [-i:] ei. regeib.) I. s
1. konstälskare. 2. vani. dilettant, amatör,
klåpare. II. a dilettant-, amatör|mässig,
amatör», ytlig, -ism [-izm] s dilettant|ism, -eri.
1. diligence [di’lidjans] s arbetsamhet, flit,
uthållighet.
2. diligence [di’li5a:(n)s, -3<i:ds, -d3əns «i. fr.
utt.] 8 diligens utom England,
diligent [di’lidjant] a° flitig, arbetsam, ivrig,
plikttrogen; ihärdig.
Dilke [dilk] npr.
dill [dil] s bot. dill.
Dillon [dilən] npr.
dilly-dally [di’lidæNli] itr F vackla, vela [hit
och dit]; [gå och] söla.
dilutlie [dail(j)u:’|t, dil-] I. tr utblanda med
vatten, utspäda, förtunna; biidi. försvaga; ^
la-hour blanda upp utbildade arbetare med outbildade. II. [av.
dai’lju:t] a utspädd, förtunnad; vattnig,tann;
bleknad, -lon [-Jn] s utspädning.
diluvillal° [dail(j)u:’viə|l, dil-], -an [-n] a
diluvial; syndaflods-; diluviansk. -um [ m] s
diluvium, diluvialbildningar.
dim [dim] I. a° dunkel, matt; skum; svag;
oklar, otydlig; omtöcknad; her eyes grew to det
svartnade för hennes ögon. II. tr 1. fördunkla
av. biidi.; skymma [bort]; omtöckna; ställa i
skuggan. 2. avblända. III. itr fördunklas,
dime [daim] s am. silvermynt=Vio dollar; the ~s
F pengar; novel ’tjugufemöresbok’,
gott-köps-, skräpjroman, billig sensationsroman,
dimension [dime/njn, av. dai-] s dimension; pi.
ros av. storlek, omfång, vidd, mått.
dimidiate I. [dimi’di|it] a halverad. IL [’eit]
tr halvera.
diminllish [dimi’n|ij] I. tr 1. [för]minska;
försvaga; hide o.’s toed head dölja sig efter sitt
nederlag (i sin förödmjukelse); roing
^/awförminskningsglas. 2. byggn. göra smalare; toed
column upptill avsmalnande kolonn. 3. åid.
nedsätta. II. itr 1. förminskas, försvagas,
avtaga. 2. byggn. avsmalna, -uendo [-jue’ndo(u)] s
o. adv mus. diminuendo, -ution [- -ju:’Jn] s 1.
förminskning; avtagande. 2. byggn.
avsmalnande. -utive [-jutiv] I. a° mycket liten,
obetydlig, diminutiv. II. s 1. liten sak ei.
person; miniatyr. 2. gram. diminutiv,
förminskningsord.
dimity [di’miti] s bomullskypert.
dimllmish [di’m|ij] a något dunkel, skum,oklar,
matt. -ness [-nis] s 1. dunkel[het], skumhet.
2. skumögdhet.
dimpllle [dimpl] I. s liten grop isht i kind,
smil-grop. II. tr o. itr bilda gropar (små
fördjupningar) [i]; om vatten kru8a[s]. -y [-i] a
små-gropig; med gropar i kinderna; om vatten lätt
krusad.
din [din] I. s dån, brus, buller, larm. II. tr 1.
bedöva med larm, dåna i ngns öron. 2. *>/ into
a p.’s ears ständigt tuta i ngns öron. III. itr
dåna, brusa, larma.
Dinah [dai’nə] npr Dina. Dindigul[di’ndigl] npr.
dine [dain] I. itr äta (spisa) middag [at an
inn; with a p.; on salmon]; <v out äta
mid-• dag ute (borta), vara bortbjuden på middag;
rv with Duke Humphrey vara utan middag.
IL tr 1. bjuda på middag, giva middag för. 2.
[kunna] rymma antal spisande, ~r [-ə] s 1.
spisande, middagsgäst. 2. järn v. restaurangvagn,
~r-out [-ərau’t] s en som ofta går på
middagar, eftersökt middagsgäst, ’middagsätare’.
ding-dong [di’gdo’g] s o. adv bingbång; adv. av.
huller om buller; adJ. kraftig, ettrig strid; a
to race en jämn (svåravgjord) löpning,
dingey, dinghy [di’ggi] s jolle; liten roddbåt,
dinginess [di/n(d)3inis] s smutsighet;
smutsbrun färg, grådaskighet.
dingle [diggl] s djup trång dal, klyfta,
dingo [di’ngo(u)] (Pi. ~es) s dingo austr. vildhund
Dingwall [di’gwo:l] npr.
1. dingy [di’n(d)3i] a° smutsig; smutsfärgad,
grådaskig, med smutsigt utseende, mörk.
2. dingy [di’ggi] se dingey.
dining [dai’nig] 8 middags|ätande, -spisning,
nw-car [-ka:] s jamv. restaurangvagn, ~-room
[-rum] s matsal. ~-table [-teibl] s matbord.
+dink||um [di’gk|əm] a S god, bra. -y [-i] a liten
nätt, F fin, prydlig,
dinner [di’nə]s middagsmåltid]; officiell
middag, bankett [av. public ~]; eat o.’s tos [for
the for] F ung. studera juridik; be at to äta
mid-dag, hålla på att äta; sit down to <o sätta sig
till bords; take a lady in to to föra en dam till
bordet. ~-bell [-bel] s F apelsintalare.
~-Jacket t^dgse^kit] s smoking. party [-pa:Nti] s
middagssällskap; middagsbjudning], ~-time
I/taimj 8 middags|dags, -tid. ^-waggon
gən] 5 serveringsbord pA hjui ei. trissor, ung. tevagn,
dinosaur [dai’nəso:]s dinosaurus forntida jätteödla,
dint [dint] I. s 1. aid. stöt, slag; [angrepps]-
ro hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet $ sällsynt X militär term »i» sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
