Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Men i ett fall var den icke förbi. När ban
under dessa år stridt mot sin kropps behof, hade
han kanske omedvetet altid haft henne i tankarne.
Men nu?
Han hade många sådana nätter, som när han
i Upsala gick utför trappan och försökte att, sätta
nyckeln i köksdörren.
— Herr Grane sitter för mycket stilla, sade
grefven.
Och Grane ökade på med motionen. Han
gick en half mil hvarje dag. Han högg ved, så
att svetten pärlade om honom, och ban fick blåsor
i ■ händerna. Han red, han åkte skridskor, tog
kalla afritningar om morgnarna och gymnasticerade
sjukgymnastik för sig själf.
Men ingenting hjälpte. Han hade fortfarande
sömnlösa nätter, och de vildaste fantasier jagade
hvarandra i hans uttröttade hjärna. Han lefde i
en oafbruten feber med hallucinationer, där
drömsynerna voro sköna kvinnor och nakna kroppar,
häftiga, vällustiga famntag, glödande heta kyssar . . .
Det var tider, när han var förtviflad öfver sig
själf. Han måste le, när ban tänkte på
människans kraft till det goda, och han hade ögonblick,
när han trodde, att han skulle blifva en bättre
människa, ifall han tillgrepe den utväg, som
människorna här kallade för synd. Skulle ej
verkligheten jaga fantasierna på flykten? Skulle ej
verkligheten befria honom?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
