- Project Runeberg -  Erik Grane. Uppsala-roman /
312

(1897) Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•312

kända trakten, på granskogen, björkhagarna,
sädesfälten, som buro kort, grön, höstsådd råg.

Han spejade ifrigt efter vagnen, när de nalkades
den lilla stationen.

Mycket riktigt. Där stod vagnen, det var lilla
tvåmansdroskan. Karlson satt styf och rak på
kuskbocken, och vagnen var förspänd med två unga
hästar, som Grane inte kände igen.

Han kände sig nästan som främmande, när
ban såg detta. Men det var då inte underligt.
På två år!

Han tog sin kappsäck och störtade genom
väntsalen ut på stationsgården.

— Goddag Karlson. Nå, hur står det till
hemma?

Han höll på att säga: »lefver mamma?» Men
ban hejdade sig och upprepade blott:

— Hur står det till där hemma?

—• Joo, jag tackar.

Kusken satte upp kappsäcken på kuskbocken.

— Det är nog inte så bra det, br Grane.
Presten kom dit, just innan jag for.

— Presten?

Grane ryckte till, men hämtade sig.

— Ja, naturligtvis, mumlade han.

— Ar det så farligt? sade han lågt.

Hela vägen hade ban skjutit undan den tanken,
att modern skulle dö, Nu föreföll det honom så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/erikgrane/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free