Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner både kallar pantheismen en »åsigt« ocb cbaracteriserar
densamma dermed veller tillägger deo den bestämda »dogrn«),
att ej erkänna något verkligt utom Gud, eller att fatta honom
såsom immanent i vcrlden1).
Hvad nu åter sjelfva denna definition på pantheism
beträffar, så hade jagv i min afhandling2) omnämnt densamma,
såsom ofta begagnad, men deremot anmärkt, att den ej
betecknade en viss philosophisk åsigt, utan snarare angåfve en
beskaffenhet hos all grundlig philosophi. Mag. Borelius medger
också detta, men slutar deraf blott, att »all philosophi måste i
viss mening vara pantheism«. Jag vill visserligen ej tvista
med Mag. Borelius om ordens betydelse; vill han begagna
ordet pantheism för att beteckna hvad man enligt vanligt
språkbruk kallar philosophi, så står det honom lika fritt, som om t.
ex. en natur-lärd ville kalla hela naturvetenskapen för chemi,
en statsrättslärare statsvetenskapen för contractslära, o. s. v.
Så mycket vill dock synas mig gifvet, att, hvad man föröfrigt
må kunna vinna genom dylika ändringar i vanligt språkbruk,
klarhet och begriplighet för andra blir det åtminstone icke;
consequens för egen räkning måhända ock svårligen, ty:
natu-ram ex pel las furca, tamen usque recurrit. Mag. Borelius
lem-nar sjelf, just vid sin nu nämnda utvidgning af »pantheismens«
betydelse härpå ett factisk exempel. I hvad förhållande nemligen
vill han väl sätta titeln på sin bök till den definition han
sjelf gifvit på pantheism? Vill han undersöka, »i hvad
af-seende Hegel är philosophn? Ingalunda! Det innehåll, somi
fyller större delen af Mag. Borelii skrift, utgöres af
undersökningar om, huruvida Hegel fattat Gudomligheten såsom ett
concret och i denna sin concretion från det ändligas brister
fritt väsende: han har alltså på sjelfva titelbladet begagnat det
ord, om hvars användbarhet på Hegel hela arbetet handlar, i
en, efter hans egen förklaring deraf, origtig och falsk betydelse.
Efter att sålunda hafva absolverat frågan om
pantheis-mens allmänna betydelse och begrepp, öfvergår Mag. Borelius
till en öfversigt och critik af Spinozas system3); och, genom
f) P. a. st. 2) Sidd. 2-~3. 3) P. «. si. sidd. 7, ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
