Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Tempora mutantur et nos
mutamur in illis.
Jo densamme som förr på den böjliga eg har spelat”,
Herdars qväden och Bacchiska värt, ”fiskmåsar” och små-
plock?,
Ack! jag åldras alltre’n: det sprittande blodet, som dansat
TLifvets sköna galopp och sjöd som fräsande ”champis”,
Saktas allt mer och mer och isas af kylande Tiden.
Tiden är lömsk, man vet icke af förr’n lifvets galeja
Glidit från hoppets förtrollande strand, allt längre och
längre,
Ned till den kyliga kust, der minnena spöka i qvällen.
Ack! hvem har ej med harm känt tidens flägt i karpusen
Rifva den ”fHLygande lock” och strö deröfyver sitt ”silfver”,
Medan vi visas med hån ur ungdomens yrande kretsar?
Ensam jag åldras dock ej, jag ser mina ungdomsbekanta,
Unga som jag en gång och fria från lifvets bekymmer,
Öppna som himmelen sjelf och friska som landtliga djeknar,
”Smärta gestalter med lockiga hår och med rosiga kinder”,
Nu förbytta till form — otympliga, svåra gestalter,
Prostar med magar i skyn — det enda som höjt sig mot
himlen,
Fromma som ’bräkande får, domkyrkor till skick och till
hållning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
