Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Religiösa föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
TRETTONDE KÅPITLET.
Den döde begrafves antingen på land eller kastas
i hafvet (om en af förfäderna är omkommen i hafvet).
Hans egodelar, som kajak, vapen, och kläder eller, om
det är en kvinna, sysaker, krokknif m. in., läggas på
eller vid grafven eller nära stranden, om liket är kastadt
i sjön. Det tycks ske dels emedan de äro rädda för en
aflidens saker och ogärna vilja begagna dem, dels också
emedan, som H. Egede säger, de kunna ge dem
anledning till att gråta, i det man vid åsynen af dem
påminnes om den käre döde, och »gråta de för mycket
öfver den döde, så tro de, att han fryser».1
Denna föreställning erinrar påfallande om andra
kvädet öfver Helge Hundingsbane (strof 45 o. f.), där
hans änka Sigrun möter honom våt och frusen och höljd
med rimfrost tack vare hennes gråt öfver honom. Jäm-
o
för också den bekanta svensk-danska folkvisan om »Ake
och Else», 2 hvari det heter:
»Föl" hvar och en tår, som du fäller på jord,
Min kista hon blifver så full utaf blod.
Men hvar gång på jorden du är i hjärtat glad,
Min kista hon blifver så full af rosenblad.
Men dessutom var det säkerligen också
grönländar-nes mening, att den döde skulle använda sina redskap,
dels till utflykter från grafven, dels också i den andra
världen. Visserligen sågo de, att redskapen multnade
bort, men deras själar följde den aflidnes själ.
De, som bära ut den döde eller ha rört vid honom
eller något, som tillhör honom, äro för någon tid orena
och måste afhålla sig från vissa matvaror eller sysslor,
som angekokorna föreskrifva, ja, detta måste till och med
alla, som bo i samma hus, iakttaga, dels för att icke
1 H. Egede, Det gaml. Grønl. nye Perl., sid. 83.
2 Se P. A. Gödeckes öfversättning af »Edda», sid. 170 och anm.
sid 335, där också visan om »Åke och Else» citeras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
