Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med breda, hvita stycken, som gå ner öfver öronen. Halsduken fästes med ett
stort, rundt spänne af silfver eller tenn: kring halsen bäras stora, gula eller röda,
glasperlor.
Det tyckes som bruket af hvit rock vore en lemning af Nordens fordna
Vikinga-drägt. I sagorna omtalas ofta Sjökonungarnas hvita kappor med purpurbräm
såsom för dem egna, och utmärkande deras värdighet. Färgen har bibehållit sig
just i de orter, som i äldsta tider varit tillhåll för Vikingar. Så nyttjar det
egentliga skärgårdsfolket i Blekinge allmänt hvita eller ljusgrå jackor. Wingåkers
allmoge har, som vi redan visat, hvita rockar. Äfven Roslagens skärgård var i fordna
dagar ett tillhåll för Vikingar. Bekanta äro de utvandringar, som derifrån skedde
åt öster, om hvilka namnen Roos, Russi och Ryssland ännu bära vittne. Äfven åt
vester hafva sannolikt Roslagens fordna invånare anställt utfärder och deltagit i de
beryktade Norrmannatågen. Staden Evreux i Normandie påminner, icke endast
genom namnets likhet, om Häverö i Roslagen: sådant kunde vara en tillfällighet; men
der lära också bevaras traditioner, som, enligt trovärdig uppgift antyda en
colonisation från Sverige.
Efter denna korta utflygt åt Roslagen, återvända vi till förklaringen af
teckningarna öfver vår Skånska allmoge.
I Pl. 45 finner läsaren tvenne Torna-bönder vid plogen och i deras arbetsdrägt.
Den barbenta karlen är husbonden, som med korslagda armar makligt och tanklöst
skådar utåt fältet, under det att hans dräng är sysselsatt att upplöja den släta,
stenfria marken. Plogen är troget tecknad efter den, som nu mera brukas, och hör
till det mindre slaget. Bredevid plogbillen är yxan instucken att begagnas vid
förefallande behof, merendels för att fästa de lösa kilarna vid handtaget. Dragtyget är
hälften af trä och hälften lina. Närmast selpinnarna är trä-stycket. Den stora
plogen af gamla formen drages icke sällan af fyra eller sex hästar; mest af tre par
oxar och ett par hästar. Den är tung och otjenlig; men bibehålles af gammal
vana, kanske äfven af ett slags skryt att kunna använda de många dragarne. Med
en löjlig stolthet drifver bonden fram den långa raden, och med väldigt skrikande
påkallar förbigåendes uppmärksamhet. Hvad klädseln angår, fästa vi oss vid
böndernas träskor. Sådana äro allmänna i hela Skåne, men förekomma sällan i någon
annan Svensk provins. De äro urhålkade trästycken af alm, björk eller lind och
göras på åtskilligt sätt. Ett slag af dem kallas klampa-träskor och hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
