- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
68

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlsson, Alexander - Carmiencke, Johan Herman - Carpelan, Vilhelm Maximilian - Casagli, Justina Christina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Paris 1878 utförde han en "bronsvas", som
äfven tillhör enskild man, och hvilket
arbete efter konstnärens död tillvann sig
liflig beundran. Den är ett särdeles
lyckligt anlagdt verk, med finhet och smak i
alla enskildheter. Under besöket vid
nämda utställning ådrog sig C. genom
öfveransträngning en förkylning, hvilken
efter hans återkomst till Rom lade
honom i grafven den 13 nov. 1878. — C.
skildras som en af naturen begåfvad,
samvetsgrant studerande och sin lifsgerning !
lifligt hängifven konstnär.

Carmiencke, Johan Herman,
landskapsmålare, född i Hannover den 9 febr.
1810, kom 1834 till Köpenhamn, derhän
utstälde från 1835—1851 och sålde
åtskilliga taflor till den kungliga
tafvelsamlingen. 1851 begaf han sig till
Nordamerika och vann der ett icke ringa
anseende; han afled i New-York den 15 juni
1867. Carmienckes taflor utmärka sig
mera genom slående dekorativ verkan
än solidt genomförande; detsamma
gäller ock om de talrika raderingar, han
lemnat efter sig.

Carpelan, Vilhelm Maximilian,
kartograf, gravör och landskapsmålare, född
1787 i Finland, fänrik vid Björneborgs
regemente 1803, öfvergick 1807 till den
nyss bildade fältmätningskåren, deltog
med utmärkelse i 1808—1809 års krig
och erhöll tapperhetsmedaljen. Efter
freden i Fredrikshamn flyttade C. till
Sverige och bevistade såsom kapten fälttågen
i Pommern och Norge 1813—1814. År
1814 utnämnd till major i armén, följde
han 1818 som adjutant riksståthållaren
till Norge, der han genom bekantskapen
med den frejdade professor Hansten kom
i tillfälle att anställa barometerobservationer
och höjdmätningar i landets fjälltrakter.
Öfverstlöjtnant i armén 1823, erhöll han
1826 i uppdrag att gravera den svenska
topografiska kartan i 1/100000-dels skala och
kallades till styresman för ingeniörkårens
graveringskontor. Nu fick C. uppsigt
öfver och framstälde till en del med egen
hand den dyrbara kartsamling, som länge
utgjorde den tillförlitligaste källan för
Sveriges geografiska förhållanden, och
som, ehuru öfverträffad af senare tiders
noggrannare, men äfven dyrbarare
kartverk, alltid skall tillförsäkra sm
upphofsman ett framstående rum bland svenska
topografer. C. var dessutom landskapsmålare
och gravör i aqvatinta. Åren 1821—23
utgaf han: "Voyage pittoresque aux
Alpes norvégiennes" (3 häften, äfven med
svensk text), hvilket arbete dock ej
fullbordades. C. dog 1830.

Casagli, Justina Christina,
dramatisk sångerska. Född Wässelius den 4
oktober 1794. Antogs som elev vid
Kungl. teatern 1805; "aktris och
sångerska vid Operan och Dramatiska teatern"
den 1 april 1812. Med en vacker och
böjlig sångröst, behagligt utseende och
mycken grace, vann hon stort bifall i
synnerhet i Papagenos, Zerlinas och
Cherubins roller. År 1818 lemnade hon
Sverige jemte sin man, dansören Lodovico
Casagli (född 1769, död 1831, och med
hvilken hon ingick äktenskap den 1 febr.
1812), och reste till Italien, der hon
"skördade ännu större bifall än i
fäderneslandet". "I synnerhet väckte hon en
utomordentlig förtjusning i Turin (1820),
hvarest hon som primadonna uppträdde i
Rossinis "Cenerentola" och genom sin
förträffliga sång och sitt intagande spel
förorsakade, att denna opera kunde gifvas
28 gånger å rad för fullt hus. Hon är
den första svenska, som uppträdt på
utländsk scen. I Rom hade hon år 1823 en
lika lysande framgång i Rossinis "Donna
del lago", och i Lucca 1827 "gjorde hon
sig odödlig" (såsom en der varande
musikresencent yttrat) i Cimarosas
"Matrimonio segreto"." (Ur Dahlgrens
teateranteckningar.) — Sedermera var hon en
längre tid anstäld vid teatern i München,
men efter mannens död längtade hon åter
till fäderneslandet, sökte ny anställning
vid Kungl. teatern i Stockholm, men
fick afslag, enär då varande direktören
för "kungl. majrts hofkapell och
spektakler", grefve Lagerbjelke, fruktade att,
enligt ryktet, hennes röst tagit skada
och då m:lle Henriette Widerberg nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:06:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free