Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frich, Joachim - Frieb-Blumauer, Johanna Minona - Friis, Hans Gabriel - Frisch, John Dirik - Frith, William Power
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gude och Eckersberg börjande nyare
norska landskapsskolan. På Oskarshai
har han målat 6 betydande norska
landskap infälda i matsalens väggar under
Tidemands "norskt bondlif", och
[Nationalgalleriet i Kristiania eger flera
värdefulla saker från hans hand.
Frieb-Blumauer, Johanna Minona,
tysk skådespelerska, född 1816 i
Stuttgart; uppträdde redan som barn i
!N"eu-strelitz och sjöng, i "Friskytten" samt i
"Trollflöjten" i Götha. Efter några årg
studier hos Dionys Weber vid
konserva-toriet i Prag, anstäldes den unga
sångerskan vid hofteatern i Darmstadt och
uppträdde i Köln och Dusseldorf, men
öfvergick derefter, under inverkan af
Immer-man, till tal scenen, der hon snart vann
ett öfver hela Tyskland kändt namn. År
1842 var hon anstäld vid Karlteatern i
Wien, der hon gjorde framsteg i
karak-tersroller. Hon erbjöds anställning vid
Burgteatern, den kejserliga dramatiska
scenen i nämde stad, men antog icke
detta erbjudande, utan gick, 1853, på
Dörings anbefallning till Kgl.
skådespelshuset i Berlin, som hon sedan utan
afbrott tillhört. Hon är en utmärkt
skådespelerska, nu mera i äldre
karakters-roller, i lustspelet och det borgerliga
dramat, men har äfven uppträdt med
framgång i historiska stycken och
sorgespel. Såsom hertiginnan af York i
"Ei-ckard den tredje" har hon vunnit stort
erkännande, och hennes Martha i Goethes
"Faust" är en förträfflig scenisk
framställning.
Friis, Hans Gabriel, dansk
landskapsmålare, född i Jylland den 7 sept. 1839,
kom efter sin konfirmation i målarelära
och blef gesäll; då han emellertid på
grund af sin svaga fysik icke kunde
uthärda med arbetet som handtverkare,
försökte han sig först som fotograf,
dernäst som dekorationsmålare och
ändtligen, efter att hafva tecknat någon tid
på akademien under F. L. Lund, som
landskapsmålare. De första taflor, han
1863 och närmast följande år utstälde,
voro föga lofvande, men efter det han
1865—66 hade studerat under Skovgaard,
utvecklade hans talang sig hastigt så att
han redan 1868 kunde fullborda sin stora
och förträffliga "En sommardag på
heden i Jylland", som inköptes till
samlingen på Kristiansborg. Under 1871—72
vistades Friis med stipendium i Schweiz
och Italien, men målade der blott föga;
efter sin hemkomst har han utfört en
mängd’ större och mindre taflor, dels
vär- och vinterstycken, dels skildringar
från den jylländska heden. Friis är en
fin och egendomligt poetisk
konstnärsnatur, som i stil och framställning visar
sig påverkad af Skovgaard och Kyhn,
deremot så godt som alldeles icke af de
nyare utländska konstriktningarne.
Frisch, John Dirik, dansk målare,
föddes den 4 maj 1835 och utstälde,
efter att hafva åtnjutit undervisning af
Hårder och Yermehren samt på
konstakademien i Köpenhamn, under 1857 och
följande år ett par genretaflor; senare
vände han sig till landskaps- och
djurmålningen samt utförde en del väl
komponerade taflor, i synnerhet skogspartier
med staffage af hjortar. Han dog i
Florens den 23 nov. 1867.
Frith, William Power, en af
Englands bästa och mest populära
genremålare, född 1819, kom 1835 på akademien
i London och blef lärjunge till Sass, för
hvilken han under tre års tid lärde rita
och komponera. Först tog han sina
ämnen ur engelska skalder och
romanförfattare, bland hvilka redan hans
förstlingsverk Othello och Desdemona (1840) blef
berömdt; snart derefter Malvolio
inför grefvinnan Olivia, och senare taflor
ur Dickens, Shakspeare och Goldsmith;
1845 landtpresten, till följd hvaraf han blef
agréé af akademien. Likaså senare
scener ur Moliéres "Bourgeois gentilhomme",
ur "Don Quichotte", och 1852 taflorna :
barnet vid aftonbönen och Pope och
Lady Montagu, hvarefter han blef
ledamot af akademien. Från år 1835 vände
han sig mera till framställningen af det
engelska lifvet inom de högre och de
I lägre stånden. Dit höra t. ex. badorten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
