Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holst, Wilhelm Conrad - Horowitz, Leopold - Hübner, Rudolf Julius Benno - Hultmann, Fritz Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skyldiga för hennes innerliga, af poesi
djupt genomandade spel. Bland hennes
glansroller nämnas: Jeanne d’Arc i
"Jungfrun af Orleans’’, Champion etta i
"Kjær-lighed ved HofFef, Coronata i ’Alferne’’
och Gulnau i Oehlenschlägers ’’Aladdin’’,
der hon öfverraskade genom en sällsynt
sydländsk värme och kolorit i sitt spel.
I sina äldre år öfvergick hon till de så
kallade ’’värdiga mödrarnes" fack och
presterade såväl i detta som i
karaktersfac-ket ofta något ganska framstående, tills
hon den 8 maj 1870 sista gången
uppträdde på scenen som Sigrid i
"Brölloppet på Ulfåsa’’.
Horowitz, Leopold, ungersk
porträtt-och genremålare, född 1839 i Rozgony
vid Kaschau. Studerade från 1853—60
vid akademien i Wien, begaf sig derefter
öfver Berlin, Dresden och Munchen till
Paris, der han under en åttaårig vistelse |
utbildade sig till en skicklig målare, som I
i synnerhet i porträttmålning nppnår ett
Rembrandskt ljusdunkel. 1868 bosatte
han sig i Warschau och framstälde der
flera bilder ur det polska och judiska
folklifvet. Bland dessa märkas i
synnerhet den djupt kända målningen:
Judarnes sorg öfver Jerusalem.
Hübner, Rudolf Julius Benno,
historiemålare, en af Dusseldorfsskolans
grundläggare, född 1806 i Öls i Schlesien,
ingick år 1821 vid akademien i Berlin,
och 1823 på Schadows atelier. 1841 blef
han professor vid akademien i Dresden
och direktör för målningsgalleriet. Mer
följande reflexionen än fantasien, går hans
konstnärsriktning icke ut på att skildra
storartade, skakande händelser, utan på
att framställa lugna tilldragelser, der han
med studiets djup och grundlighet
förbinder en elegant behandling. Dessutom
besitter han en betydlig kritisk talang
och en mångsidig bildning. Äfven som
skald har han gjort sig känd. Han
är medlem af akademierna i
Dresden, Berlin, Philadelphia och
innehafvare af den stora
Brüssel-guldmedaljen (1851).
Hultmann, Fritz Wilhelm, dansk
skådespelare, född i Köpenhamn d. 22
juni 1820, blef satt i målarlära af sin fa^
der och besökte under flera år kgl.
konstakademien, tills han 1841, då kgl.
teatern annonserade i tidningarne om en
ung tenor, anmälde sig vid teatern och
blef antagen soni elev. Under en stark
förkylning bytte hans höga tenorstämma
om karakter, och det blef derför icke
operan utan skådespelet, som drog
största nyttan af hans begåfning. Instruerad
af författaren, debuterade han på kgl.
teatern d. 22 april 1843 som galningen
Julius Smith i Arnesens vådevill »Et
Reise-Eventyr", och genom sitt naturliga
spel, sina okonstlade manér, sin för
vådeviller så användbara mezzo-tenor, men
framför allt genom sin medfödda
älskvärdhet, vann han snart stor ynnest hos
publiken. Det var hans älskvärdhet, som
I undanröjde alla hinder på hans konst-
I närsbana; man blef vid godt lynne när
man såg honom som helt ung komma
lefnadsglad och frisk in på scenen, han
var inkarnationen af den danske
studenten såsom Hostrup tecknat denne i sina
studentkomedier, och — märkligt nog —
ju äldre Hultmann blef, desto mer
ungdomlig och frisk blefhanisitt spel. Han
var derför också under en följd af år en
af teaterns mest använda och omtyckta
skådespelare och knapt en pjes med en
ungdomlig älskare gafs, i hvilken det ej
föll på hans lott att spela dennes roll.
Bland några af hans större roller inom
detta område kunna nämnas: Basalt i
"Gjenboerne", Herlöv" i »Eventyr på
fod-reisen», Hammer i »!N"ei;;, Peter
Kaninslok i "Capriciosa" och Nikolai Reiersen
i "Sparekassen". Med åren öfvergick han
dock tillika till karaktersfacket samt
visade äfven här sin höga grad af
användbarhet genom att spela roller som Joseph
Surface i "Tadelskolan^, Möller i "Herr
och Fru Möller", grefve Almaviva i
"Figaros bröllop" m. fl. Efter en lång och
hedrande verksamhet drog han sig 1877
tillbaka till privatlifvet för att under
lediga stunder idka målarkonsten, hvilken
I han aldrig lagt helt å sido, och upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
