Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meldahl, Ferdinand - Melgunow, Julius von - Mellgren, Carl Magnus - Menezes, D. Luis de Miranda-Pereira - Menter, Joseph - Menter, Sophie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Egypten och Vestasien. Efter, sin hemkomst
bygde han det kungliga blindinstitutet
och 1858 upptogs han som medlem af
akademien, hvars direktör han varit från
1873 till denna stund. Professor i
byggnadskonst, blef han redan 1864. Han är
en särdeles energisk och dugtig
administratör; till hans mest betydande arbeten
höra rådhuset i Fredericia och den
vackra i rik renässansstil uppförda
navigationsskolan i Köpenhamn. Med
utomordentlig skicklighet har han från 1860
stått i spetsen för återuppförandet af
Frederiksborgs slott. Meldahl är
medlem af flera utländska akademier och
sällskaps såsom af kongl, konstakademien
i Stockholm. 1867 fick han titel af
etatsråd.
Melgunow, Julius von, rysk pianist
och teoretiker. Född 1846 i
guvernementet. Kostroma. Studerat piano för
Hen sel och Bubins tein samt rytmik
för Westphal i Moskwa. Resultatet af
dessa studier var utgifvandet af en
samling Bachska fugor, fingersatta efter I
Westphals metod. På harmoniens om-1
råde ansluter sig M. till den s. k.
harmoniska dualismen och har (1879,) utgif- j
vit en samling ryska folkvisor med na-1
tionel harmonisering.
Mellgren, Carl Magnus, medaljör, var
verksam i Stockholm egentligen på
1830-talet, då han utarbetade en följd ganska
vackra medaljer öfver framstående
svenska skalder, vetenskapsmän och lärde,
såsom de mest kända af dessa må
nämnas de öfver Bellman, Tegnér, Geijer»
Franzén, Hans Järta m. fl. M. var
bosatt i Stockholm, der han lefde ännu
1840. Hans födelse- och dödsår äro ännu
okända.
Menezes, D. Luis de
Miranda-Pereira, portugisisk genremålare, född
i Oporto 1820, utbildade sig i Kom
under Overbeck och Ferd. Cavalleri och
förvärfvade sig i synnerhet i sitt
fädernesland ett betydande namn genom en rad
af historiska och genretaflor. Såsom
hans förnämsta arbeten nämnas: den
gamle bymusikanten, den bedjande
munken, Marko Botzaris död i kriget mot
turkarne, den helige Petrus af Alcantara,
den kalabresiske herden, ung herdinna
från Abruzzobergen m. fl.
Menter 1), Joseph, berömd tysk
violoncellist, född 1808 i Deutenkofen vid
Landshut. Yar först anstäld vid
hofkapellet i Hechingen, derpå sedan 1833
vid hofteatern i Munchen. Sitt rykte
som en utmärkt virtuos å sitt instrument
beredde han sig å konsertfärder genom
Tyskland, Belgien, England och
Österrike. Han dog 1856 i Munchen. Hans
dotter
2) Sophie, tysk pianist, född 1848 i
Munchen. Åtta år gammal kom hon till
dervarande konservatorium, fjorton år
gammal medverkade hon under stort bifall
vid en offentlig konsert i sin fädernestad.
Derpå förde modern henne ut på en
turné till Sydtyskland och Schweiz.
Fursten af Hohenzollern gjorde henne till
hofpianist och anbefalde henne senare
hos hofvet i Berlin, der hon var
särdeles omtyckt. Redan före denna tid hade
hon knutit bekantskap med den
ypper-lige virtuosen Tausig och dragit nytta
af hans öfverlägsna handledning. Aren
1869—70 reste hon till Holland, och
sistnämda år stämplade henne Österrike till
en musikalisk berömdhet. Härefter
företog hon vidsträckta konsertfárder genom
Europa och Amerika. En tid bar hon,
men skilde sig åter vid den utmärkte
violoncellisten Poppers namn. Stockholm
hade 1882 tillfälle att beundra hennes
storslagna efter Wienerskolans principer
utbildade spel. Hennes teknik är högt
utvecklad; i synnerhet venstra handens
färdighet är uppdrifven till en nästan
otrolig grad. Det effektfulla är det
öfvervägande egendomliga i hennes *spel.
Derför höra Liszts praktfulla
operatrans-skriptioner (Tannhäuserouvertyren, Don
Juan-fantasien, Tarantellan iir "Den
stumma" o. d.), Weber-Tausigs Invitation a
la danse m. m. till hennes tacksammaste
nummer. Här får hon till fullo
ådagalägga all sin glänsande färdighet, sin
hardt när orkestrala styrka, sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
