- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
526

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scholz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

526

Schoiz, WanzeJ, österrikisk skådespe-1
lare, född.-i BHxen i Tyrolen 1787, son
till ett tkfidespelarpar; uppträdde forsla
gången alldeles oförberedd i moderns
trupp i Klagenfurt för att ersätta en af-1
viken skådespelare och gjorde lycka. Han I
var då redan 25 år och hade icke ämnat
sig till scenisk konstnär, men egnade sig
nu helt och hållet åt teatern. Tre år
derefter, 1315, erhöll S. en inbjudning att
uppträda på Burgteatern i Wien och
utförde der såsom försöksroll röfvaren
Gar-banok i "Skogen vid Hermanstadf samt I
framstälde snart derefter skomakaregesäl-1
len Trånga tt i Kotzebues ,? Brodertvi sten»,
hvarpå han anstäldes såsom kejserlig
hofskådespelare och skulle användas i
komiska roller. Dessa voro dock ej nog
kärnfulla på Hofburg-, tyckte S., hvilken
fattat smak för riktigt saftig- komik af
mindre fin art, hvarför han öfvergaf den
kejserliga scenen och uppferädde såsom
folkkomiker. Han spelade i Steyermark och
Kärnthen. Vid teatern i Gratz stannade
han i sju år och gick derefter
tillJoseph-städter*teatern i Wien, derhän uppträdde
första gången 1826, men utan att göra
mycken lycka. Sedan direktör Carl
öfvertagit nyss nämda teater stannade S.
der och följde sedan Carl till
JLeopold-städter*teatern, som antog namnet
Carlteater, hvars förnämsta dragningskraft S.
vardt. Han hade småningom väckt allt
större uppmärksamhet och vann efter
någon tid namn såsom Wiens förnämste
komiker inom det område han företrädesvis
gjort till sitt. Det var i synnerhet efter
utförandet af vaktnaästar Klapperis roll i
farsen "Svarta frun", som S. vann ett
stadgadt anseende. Teatern gjorde
storartade affärer på Schoiz, men denne hade
under tjugutvå år icke större årlig
inkomst än 1,6<#) gulden. Då S. anhöll om
tillökning, afslogs detta af Carl, som
genom S. förtjenat hundratusentals gulden.
Under Carls ok trälade S. oafbrutet i
tjugusju år, ända till dess Carl 1854 afgick
med döden. Då öfvertog Nestroy teatern
och aflönade S. med 4,000 gulden samt
höga flitpengar och recetter. När S. 1856

I firade sitt inträde i det sjutionde året,
hade Nestroy till hans reeettföreställning
skrifvit ett tillfällighetsskärtit som
kallades "Wenzel Schoiz och den kinesiska

I prinsessan", och allmänheten visade på

I det mest hänförda sätt, huru högt hans
glada konst uppskattades. I september
1857 hade S. sin afskedsföreställning på
Carl-teatern, då »Der gemiithliche Teufel*
för sista gången uppfördes. En månad
derefter, den 5 oktober 1857, afled han.
Med S. utdog den egentliga
"wiener-lo-kal-komiken", någonting högst
egendomligt och kanske lämplig endast för den
österrikiske hufvudstaden. Denna komik
förskref sig redan från början af
sjutton-hundratalet och yttrade sig först i Hans~
wwrs£-figuren, hvilken åter var en
efterträdare af den förut så omtyckta
Ptchél-häring, som tillhörde det på folkscenerna

I improviserade lustspelet. Sedan
improvisationen försvunnit, stannade likväl
"lokal-komiken" och fann sina tolkare i
Laroche, Backmann, Nestroy och Schoiz,
men af dessa var den sist nämde
populärast. S. var komiker äfven då han icke
talade. Endast hans minspel och hela
framträdande för öfrigt var
utomordentligt skrattretande, men fint var det icke*
Den som sett S. i t. ex. "En trappa upp
och på nedra botten" glömmer aldrig hans
kraftiga komik, men minnes också ett och
annat drag, som föreföll en icke-wienare
mycket vågadt.

Schoultz, Emma von, tysk
genremåla-rinna, född i Ryssland, utbildade sig i
Berlin under Friedr. Kraus till en
ganska betydande mästarinna i koloriten och
har under årens lopp utfört rätt intagande,
känslofulla och elegant målade genretaflor,
t. ex. redan hennes debut: Den intressanta
lektyren (1866), konstnärinnan sjelf med
sin moder i ateliern (1868), Kompositörens
barn, Interiör, Kondolansvisiten, Den
gamle lärde, det koloristiskt briljanta
studie-hufvudet af en orientalisk qvinna,
Italiensk gosse m. fi. Lika glänsande och
kraftfulla i färgen äro hennes porträtt.
Schoultz, Johanna von, operasånger-

I ska, född i Stockholm 1818, dotter af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:06:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free