Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scholz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528
studier vid konservatoriet i Bruxelles. Här I
blef Leonard hans lärare under fyra år.
Sedan den unge konstnären tolf år
gammal eröfrat första priset i violinspel
återvände han till Hamburg och väckte allmän
beundran genom sitt spel. 1859 begaf han
sig till Leipzig för att studera under
David, dock till föga framgång för honom
sjelf, ty S. hörde med hela sin
individualitet till den belgiska skolan. Vintern
1863—64 engagerades han som solist af
konsertdirektionen i Bremen; året derpå
finna vi honom i Moskwa. Då Nicolaus
Rubinstein här grundade ett
konservatorium, blef S. anstäld som lärare vid
detsamma, jemte Laub och Cossmann.
Sedan kontraktstiden utgått, vände han åter
till Hamburg och erhöll Auers plats som
konsertmästare vid de filharmoniska
konserterna derstädes. Derefter lät han höra
sig i en mängd städer, Lubeck, Aachen,
Bnissel, Leipzig m. fi. Efter Davids död
1874 blef han konsertmästare vid
Gewand-hausorkestern och lärare vid
Leipzigskon-servatoriet, tvenne poster å hvilka han
har uträttat mycket. Han har utgifvit
åtskilliga instruktiva arbeten för violin
m. m.
Schram, Peter Ludvig Nicolai,
dansk operasångare, född i Köpenhamn
1819. Han uppfostrades till att blifva
musikus, men hans dramatiska begåfning
drog honom några få år derefter till
teatern, der han blef elev 1836 och
utbildades under Siboni och Rung, tills
han 1841 med stor framgång debuterade
som Bertram i "Robert". S. eger en
särdeles fyllig och väl utbildad
basbaryton och är en dramatisk sångare af första
rang. Särskildt må framhållas hans
ka-rakteristiske Mefistofeles i "Faust", med
hvilken han med rätta vunnit stor
ryktbarhet.
Schreyer, Adolf, tysk djurmålare, född
i Frankfurt a. M. d. 9 Maj 1828, visade
redan i barndomen stor håg att studera
hästen och besökte derför såväl ridskolan
som Städelska institutet. Härefter
utbildade han sig i Munchen och Dusseldorf.
1848 följde han prinsen af Thurn och
Taxis till Ungern, Wallachiet och
Sydryssland, der han studerade de slaviska
folkens och deras lastdjurs lif samt
målade sitt första batalj stycke från striden
vid Temesvar, hvilket mottogs med stort
bifall. 1856 drog han med samma furste
till Syrien och Egypten och
genomströfvade senare äfven Algeriet. Det
måleriska utbyte, han hemförde från dessa resor,
väckte sådant uppseende i Paris, att han
bosatte sig der och skapade en mängd
taflor, i hvilka han lik engelsmannen
Landseer framställer hästen med menskliga
känslor och gifver dess hållning ett
uttryck af. själsstämning, som åt en
förnuftig varelse. I följd af sin stora
produktivitet är han ibland flyktig, men dock
alltid spirituel och liflig samt käck och
effektfull i färgen. Till hans bästa taflor
ofta med eländiga hästkrakar höra:
Kosackhästar, Snölandskap, Walachiska
posthästar, Kavalleridetachement på marsch,
Araber i återtåg, Förskräckelsen,
Kosackhästar i snöstorm, Den sårade hä3ten,
Artillerianfall vid Traktir på Krim,
Kyr-rassieranfall i striden vid Moskwa 1812
m. fi. 1870 bosatte han sig i
målarkolo-nien Kronberg vid Frankfurt.
Schrumpf, skådespelerska, född Smith
i Köpenhamn d. 19 november 1813.
Hennes fader var norrman och hennes moder
svenska. Redan tidigt fattade hon lust
för den dramatiska konsten och denna
lust dref henne att som sextonårig flicka
följa den danske skådespelaren Böcher till
Norge, då denne erbjöd henne engagement
vid den dåvarande, senare nedbrunna,
Kri-stianiateatern. Här uppträdde hon första
gången d. 21 sept. 1829 som Rosine i
Beaumarchais’ "Barberaren i Sevilla" och
gaf sedan på denna teater, som hon
senare oafbrutet tillhörde, med ständigt
växande bifall en serie roller, hvilka omfattade
nästan alla den dramatiska diktningens
genrer ända från de högtragiska och
svärmiska qvinnokaraktererna till vådevillens
älskarinnor, liksom hon äfven genom sin
vackra sångröst gjorde skäl för sig i
sångstycket och operan. Hennes lifliga
natu-I rel samt djupa och varma känsla bidrogo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
