Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockhausen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560
garna till ett tyghus samt uppehöll sig
derpå från 1848—54 med stipendium i
Italien, Grekland och Turkiet. Efter sin
hemkomst blef han lärare vid akademien,
1858 blef han medlem af densamma och
senare professor; från 1872 har han
varit Köpenhamns stadsarkitekt. Bland
hans arbeten kunna nämnas sjukhemmet
vid Köpenhamn samt åtskilliga större
och mindre privatbygnader. Han
åtnjuter anseende som aqvarellist och har som
konsthistorisk författare utgifvit en god
bok, "Små historier om stora konstnärer."
Stockhausen, Julius, tysk sångare och
sånglärare. Han föddes 1826 i Paris af
tyska föräldrar. Både fadern och modern
utöfvade tonkonsten, fadern som
harpspe-lare, modern som sångerska. Sonen röjde
tidigt musikalisk fallenhet; han studerade
sångkonsten först vid Pariskonservatoriet
och sedan för Manuel Garcia i London,
hvarefter han debuterade å italienska
operan dersammastädes 1848. Det gifves få
sångare, hvilka ega en så grundlig
musikalisk bildning som S., hvilken i sina
studieår ej blott tillegnade sig allt,
hvarmed teorien befordrar en finare
uppfattning af tonkonstens skapelser, utan äfven
sedan sjelf visat sig vara en god
partiturspelare och insigtsfull dirigent.
Sedan han allt mer uteslutande egnat
sig åt sången, uppträdde S. å konserter
i Schweiz, Italien, Frankrike, England
och isynnerhet i Tyskland. Särskildt
gjorde han sig bemärkt såsom utföra re
af hufvudpartierna vid de rhenska
musikfesterna i början af femtiotalet. Såsom
Schubertsångare sökte S. sin like. Åren
1862—67 stod S. i spetsen för de
filhar-moniska konserterna i Hamburg. 1874
öfvertog han direktörsplatsen vid
Sternska sångföreningen i Berlin och 1878
kallades han till sånglärare vid Hochska
konservatoriet, hvilken befattning han
dock lemnade redan det följande året.
Han öppnade derefter en egen sångskola
i Frankfurt a. M.
, Såsom undervisare i sitt fack anses S.
vara den förnämste i Tyskland och
otaliga äro de elever, hvilka han utbildat;
af dessa hafva ej få förvärfvat sig ett
namn på sångens område.
Stoln, Bosina, (hette egentligen
Vic-torine Nöb, men är mest bekant under
förstnämnda namn; är äfven känd under
namnen m:me Ternaux och m:lle
Heloise), fransk operasångerska, född i
Paris 1815, utbildades vid Chorons
musikskola, sjöng först i Briissel och 1837—47
vid Pariser-operan. Derpå gasterade hon
vid flere olika teatern samt sjöng å
konserter, men drog sig snart tillbaka till
privatlifvet.
Storm van’s Gravesande, Charles de,
holländsk landskapsmålare och raderare,
född i Breda 1841, studerade till en
början juridik och var redan juris doktor,
då han till följd af en resa till
Frankrike bestämde sig för den konstnärliga
banan och 1869 slog sig ned i Bruxelles.
Han utgaf 1873 ett häfte raderade
stämningslandskap från holländska och
belgiska trakter, hvilka vitna om
grundligt studium af de gamla holländska
mästarnes verk, och målade sedan
mestadels från Holland många mycket
berömda landskap i aqvarell.
Story, 1) George H, amerikansk
genremålare, född 1835 i Newhaven
(Connecticut), hade der en målare vid namn
Bail och sedan porträttmålaren Charles
Hine till lärare. Sedan han ett år
uppehållit sig i Europa, bodde han två år i
Portland (Maine), drog sedan till
Washington, reste till Cuba och slog sig
slutligen ned i Newyork, der han 1875 blef
medlem af akademien. Till hans bäste
kända taflor, hvilka berömmas för.sin
fina uppfattning, höra: den gamle herrns
klagan, den unge studeranden, Onkel
Peter i sitt slott, klockgjutaren, och
åtskilliga porträtt.
2) William Westmore, amerikansk
bildhuggare, född den 19 februari 1819
i Salem (Massachusetts), studerade till
en början juridik under sin fader Joseph
S., utgaf åtskilliga juridiska
afhandlingar, men egnade sig sedan uteslutande
åt skulpturen, som han studerade i Rom,
samt åt literaturen. Bland hans plasti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
