- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
229

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kan vara af större vigt», heter det, »än E. Maj:ts vistelse i
Dalarne. Om Ni lemnar det utan att vara herre i Edert land, så
fordras det ’des moyens moins reconnus’ för att någon gång
blifva det». Konungen afböjde förslaget, som han fann vara »allt
för farligt, ehuru möjligt att i yttersta nödfall använda»; han
anförtrodde Armfelts hemliga bref åt lågorna [1]. — Hvari
Armfelts farliga råd bestått, kan ej med visshet utrönas. Dock
synes det sannolikt, att det afsett en plan att med dalkarlarna tåga
till Stockholm och att, med eller utan sammankallande af
riksdag, åvägabringa en statskupp. Rykten att konungens resa till
Dalarne vore företagen i en dylik afsigt voro gängse i
Stockholm, med tillägg att banken skulle plundras och staden sköflas,
o. s. v. — Armfelt kan måhända i någon mån själf hafva gifvit
anledning till dessa rykten. En dagboksanteckning af
hertiginnan af Södermanland upplyser, att han dagen före sin afresa,
under ett samtal med henne och prinsessan Sofia Albertina,
uppgifvit att han hade förseglade order i fickan, hvilkas innehåll
han icke kände, samt frågat hvad det kungliga husets damer
ärnade göra, för den händelse att konungen med sina dalkarlar
tågade på Stockholm. Vid hertiginnans svar, att hon ärnade
förhålla sig stilla och gifva dalkarlarna mat och brännvin för
att få vara i fred, hade Armfelt försäkrat, att om konungen
beslöte sig för ett så våldsamt steg, skulle han säkert ställa så
till, att medlemmarna af hans familj icke komme att stanna i de
missnöjdas händer [2].

Hade Armfelt med detta samtal för afsigt att hos
prinsessorna och deras missnöjda omgifning injaga en helsosam skräck,
eller blott att utforska deras stämning med afseende på detta
förslag, hvilket han synes hafva uppgjort på egen hand? —
Konungens ärenden gick han icke, ty denne ansåg, enligt sina egna
ord, »att man borde undvika att framkalla fruktan och oro i det
ögonblick, då rikets försvar mot den utländske och erkände
fienden är det enda, som bör synas sysselsätta mig» [3].

Nu gällde det att skydda gränsen mot fiendens inbrott och
att samla bondehären. Armfelt lemnade hufvudstaden några
dagar senare än konungen, för att begifva sig till Vermland. Han
tog vägen öfver Örebro till Karlstad. Under resan hade han


[1] Se Gustaf III:s svar till Armfelt 18/9 1788, anf. st. s. 39.
[2] Eriksbergs arkiv. Jfr hertiginnans bref till sin gemål 2/10 1788, tr.
i Crusenstolpes Carl XIII, s. 129.
[3] Gustaf III:s bref till Armfelt 15/9 1788, anf. st. s. 37. Han
tilllägger dock: »Avec tout cela, je crois également conforme à la sagesse et
à la prudence de ne rien négliger pour en imposer aux factieux».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free