- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
166

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

militärförfattaren kapten v. Ræder, hvars vidlyftiga arbete »Danmarks
Krigs- og politiske Historie 1807—1809» är en rik
materialsamling för norska fälttågets historia, kallar svenskarnas återtåg
öfver gränsen för deras »Uddrivelse af Norge», ett påstående,
mot hvilket krigets svenske historieskrifvare, general Meijer,
energiskt protesterat. [1] Ræder anser nämligen, att den förskansade
ställning, som svenska armén i Maj 1808 intagit ett par mil
innanför gränsen i ofruktbara och obebodda trakter, var så illa
vald, att ett återtåg i hvarje fall varit nödvändigt. Han påstår
därjämte, att arméns ledning visat »en til Søvn grænsende
Svaghed.» »Prins Christian August kunde i Sandhed ingen mere
opmærksom og føielig Modstander have end General Armfelt,
naar han bevægede sig, og ingen mere stille og beskeden, naar
han stod stille», säger han. Dock anser han, att Armfelt,
sedan han var nödsakad att antaga en defensiv hållning,
»mesterligen forstod og udförte Planen at paralysere den norske
Armees Activitet». [2] Aktningsfullare yttrar sig den redlige
Jacob Aall i sina »Erindringer» om »den tappre svenske
General» och framhåller de svårigheter, som lades i vägen för ett
verksammare uppträdande. [3]

Meijer klandrar särskildt, att Armfelt ej förebyggt öfverste
Gahns olycka genom klokare dispositioner. Han anser
därjämte, att den utsträckta ställning, som Armfelt valt i
bergssträckningarna från Kongsvinger till Strömstad, var af den
beskaffenhet, att han äfventyrade »att stundeligen se någon af sina
brigader genombruten, upprullad och jagad tillbaka öfver gränsen»
genom ett samladt danskt anfall. [4] E. v. Vegesack, son till
Armfelts medgeneral, med hvilken endrägtig samverkan ej kunde
vinnas, anser att hans fader varit lämpligare till
öfverbefälhafvare under ett guerillakrig i bergstrakter, än Armfelt, hvars rätta
plats han anser hafva varit i Finland. [5] Alla öfverensstämma
i ogillande af den ofantliga operationslinien och af den krigsplan,
som medförde arméns splittring i smärre afdelningar i stället för
framträngande med samlad styrka. De stolta eröfringsplanerna
hade snöpligt måst läggas åsido. »Hela företaget mot Norge,
skrifver en deltagare i fälttåget, var i öfvermod tillämnadt, i


[1] Anf. st., s. 213.
[2] Anf. st., II: 537, III: 32.
[3] Erindringer, s. 145.
[4] Meijer, anf. st., s. 107.
[5] Vegesack, Sv. arméns fälttåg i Tyskland och Norge, s. 123. Det
bör dock nämnas, att V. alltid uttrycker sig med synnerlig aktning och
tillgifvenhet om Armfelt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free