- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
70

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Ambrax ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. AMBRAX, son as Thesprotus,
anlade staden Ambrakia i Epirus.
2. – Son af Dexamena och
Herkulis sonson, regerade i Ambrakia, då
Æneas och hans följeslagare kommo
til Actium.

1. AMBROSIA, dotter af Atlas, en
af Hyaderna.
2. – En fest, som uti Jonien
firades til Bacchi ära under
winbergningen. Se BRUMALIA.
3. – Detta ord betyder odödlig,
antingen derföre at A. war Gudarnes
spis, eller at man blef odödlig när
man åt den. För öfrigt är ingenting
så dunkelt och oredigt hos skalderna,
som rätta bestämmelsen af A. o.
Nektar, af hwilka den förra rann ur
geten Amaltheas ena horn, den sednare
ur det andra. Wanligen anses A. wara
den spis, som framsattes på Gudarnes
bord, och nektarn såsom deras dryck;
men, för at förstå åtskilliga ställen hos
skalderne, bör man föreställa sig at,
utom stadig A., fans det watten,
extrakt, pomada och deg af A. Det är
annars en af fornålderns wackraste
dikter. Denna läckra spis och denna
balsamiska wätska förnöjde alla sinnen
på en gång, gåfwo ell. bibehöllo
ungdomsfriskheten, försäkrade om all
fästhet under detta lifwet, och medförde
odödlighet. Venus räddade ifrån
döden Berenice, gemål til Ptolemeus
Soter, i det hon gaf henne litet A.
Derigenom war det ock som Aurora
gjorde Tithon odödlig. Apollo
betjente sig deraf, för ar bewara Sarpedons
lik ifrån röta, och Venus för at läka
Æneas blessurer. Gudarne nyttjade
äfwen A., för at göra luften
wälluktande.

AMBRYSSUS, en hjelte som
Grekerne wisade gudomlig ära, och som
sades hafwa gifwit sitt namn åt staden
Ambrysos i Phokis.

AMBULIA, AMBULII, AMBULIUS,
woro tilnamn som gåfwos åt
Minerva. Tyndariderne o. Jupiter, emedan
dessa Gudomligheter hade sina altaren
wid en portik, der Lacedemonierne
plägade spatsera.

AMBURBALIA war et årligt
försoningsoffer i Rom, som bestod deruti,
at offerdjuret fördes omkring staden.

AMBURBIA war detsamma som
Ambarvalia, med den åtskillnad, at de
förra firades inom stadens murar, de
sednare på dess område.

AMELES, en flod i underwerlden,
hwars watten man icke kunde
qwarhålla i något kärl.

AMELON, en hjelte, som efter
Chaldéernes räkning regerade 13 sarer,
hwarje sar räknad til 3,600 år.

AMEM war den tredje
Gudomligheten, enligt eklektiske filosofernes
theogoni. Tillika med Phtha och Osiris
förestår den de synliga warelfernas
födelse. Dessa äro Wishetens tre
bibehållande Gudar, och dess ministrar
under den tid hon framfödde warelserna
och frambragte den hemliga kraften i
orsakerna. Efter dem äro 4 manliga
och 4 qwinnliga magter öfwer
elementerna och deras krafter: de hafwa sitt
hemwist i Solen. Den som styr
naturen i hennes födsloarbete, bor i
Månen. Himmelen är indelad i 2, 4 ell.
36 regioner, och dessa åter i flera
andra. Hwar och en har sin
Gudomlighet, och alla stå under en högre. Se
EMETH, NOETARCHUS.

AMENANUS, en flod. På medaljer
ifrån Catana stöder den sig emot en
urna och håller et fullhorn i handen.

AMENON, en hjelte af de tio
första generationerna, hos Chaldéerne.
Han regerade 12 sarer ell. 43,200 år.
Se AMELON.

1. AMENTHES, ett af Plutos tilnamn.
Någre författare säga, ar der betyder
"utan mynta", emedan en nymf wid
namn Mentha, hade wunnit Gudens
tycke, hwarföre Proserpina undanröjde
henne och förwandlade i en ört som
kallas Mentha (mynta). Det är dock
sannolikare, at Grekerne lånt detta
tilnamn ifrån Egypten, hwarifrån
äfwen hela fabeln om underjorden hade
kommit. Det betecknade der
detsamma som Pluto hos Grekerne, eller en
djup och betäckt ort. Plutarch intygar
äfwen, at ordet A. hade afseende på
tron om själawandringen, och
betecknade "et ställe som gifwer o. emottager"
emedan man trodde at det swalg som
emottog själarna, också gaf dem
tilbaka, och at när de utgingo derifrån,
flyttade de i nya kroppar.
2. – Et berg nära Pylos, så
kalladt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free