Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I)EN CIVILA FÖRVALTNINGEN.
11)9
han bjöd". Liderliga qvinnor fingo ej åtfölja hären, men
ville någon hafva sin hustru med sig, var det honom
tillåtet. Bön skulle förrättas morgon och afton. —
Presterne i lägret utgjorde ett särskildt fältkonsistorium med
vidsträckt fullmakt att beifra alla i lägret insmygande
laster. För att ingen i händelse af tilltal skulle förebara
okunnighet skulle konungens krigsartiklar en gång i
månaden uppläsas för hvarje regemente. Underrätten
dömde för mindre förseelser och kallades regementsrätt
för fotfolket och ryttarerätt för rytteriet. Förvaltningen
af krigsärendena var uppdragen åt konungens krigsråd,
det sedermera s. k. krigskollegium, hvars instruktion
utfärdades 1630, och hvars ordförande från början var
riksmarsken. För sjöförsvaret inrättades
amiralitets-kollegium, som var i verksamhet från 1619.
Den civila förvaltningen erhöll förnämligast genom
Axel Oxenstiernas kraftiga åtgöranden en ny och
bestämd form. Riksstyrelsen fick för alltid sitt säte i
hufvudstaden och dess olika grenar fördelades mellan olika,
för ändamålet ordnade embetsverk eller kollegier:
hufvudman tör hvarje kollegium blef’ en af de fem höga
riksembetsmännen med några riksråd inom hvarje
kollegium till bisittare. 1 nära sammanhang med
riksförvaltningen i hufvudstaden stäldes den s. k. landtr eger ingen,
hvars form, liksom de öfriga embetsverken, blef kollegial.
Under landshöfdingen såsom chef för länsstyrelsen
tjenstgjorde tvenne underordnade tjenstemän: landssekreteraren
och landskamrerares Från ståthållarne öfver de
kungliga slotten, hvilka förut handhaft styrelsen öfver de
slotten närmast omgifvande områdena eller slottslänen,
öfverflyttades den administrativa makten till
landshöfdingarne. Under dessa senare stäldes hädanefter
konungens fogdar, hvilka förut lydt omedelbart under kronan.
Hvarje år i maj månad skulle fogdarna redovisa för
kronouppbörden för landshöfdingen och landskamrern,
hvarefter den senare vid midsommaren skulle inleinna
alla räkenskaper och qvittenser i kronans
räkningekam-mare i Stockholm. En rikshufvudbok upplades 1623,
och rättegångar i penningeärenden hänvistes under
räkningekammaren. 1 öfrigt utfärdades en kansliordning
1620; en riksarkivarie och "häfdasökare" anstäldes 1629,
Svensk historia. II. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
