Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N V ARK TI DKK.
äfven som att Svenskarne efter hans död under den
men-niskovänlige Torstenssons ledning1 öfvergingo till ett
mildare krigssätt. Detta allt oaktadt tillhör Baner den
odödliga äran, att efter nederlag och vanära hafva
åter-stält svenska namnets heder i Europa.
Baner var trenue gånger gift; första gången med
Katarina Elisabet Pfuel, en tysk fröken, som ifrån
Brandenburg inkommit till Sverige med drottning Maria
Eleonora. På sin dödsbädd 1636 hade hon stiftat en ny
trolofning mellan maken hon gick att lemna och sin
förtrogna väninna énkegrefvinnan Elisabet Juliana af
Löwenstein, en ovanligt ädel och högsinnad qvinna, Baners
goda engel och af soldaterna i hären vördad och älskad
som en moder. Men detta lyckliga äktenskap räckte
tyvärr ej längre än fyra år. Baner var vid hennes
bortgång till en början utom sig af sorg, men med hans
lynne kunde denna ej räcka länge. Icke fullt fyra månader
efter sin andra gemåls död fick Baner på slottet Arolsen
se den sextonåriga sköna markgrefvinnan Johanna af
Baden-Durlach. Hau blef genast betagen af en häftig
kärlek och gjorde täta besök på Arolsen. Snart friade
hau, men erhöll icke genast bestämdt svar. Några
dagar derefter hördes emellertid till de angränsande
hessiska städerna (svenska lägret var vid Fritzlar i
Hessen) ett så häftigt skjutande, att innevånarne togo
för gifvet, det Piccolomini och Baner kommit till ett
afgörande fältslag, hvarför de hastade till kyrkorna för
att nedkalla välsignelse åt protestanternes vapen. Snart
fick man likväl höra, att det var endast ett litet ja"
från Arolsen, som förmått den lycklige älskaren att i
glädjen låta affyra alla lägrets kanoner. Bröllopet stod
den 6 september med pomp och ståt. Men just som
presten slutat vigseln, kom bud, att Piccolomini anträdt
det vid skildringen af 1640 års fälttåg omnämnda tåget
från Hessen mot Weserfloden och Lüneburgska landet.
Baner lemnade brud, bröllop och alltsammaus, kastade
sig till häst och skyndade till lägret. Svenskarne kommo
ock tidigt nog för att förekomma fiendens afsigter och
tvinga honom att återvända till Hessen. Sedan faran
var öfver och man återvändt till lägret, hemtade Baner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
