Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
KRISTINAS FYRA SISTA REGF.RINGSÅR.
som ännu åtnjöt folkets kärlek, hade helt oförmodadt i en
förening med olrälse stånden försäkrat sig mot denna fara.
Detta hade skett vid 11)50 års riksdag. Emellertid fann
drottningen i ofrälse stånden temligen besvärliga
bundsförvandter, hvilka än mindre än adeln sågo genom Unger
med godsföryttringen, den planlösa hushållningen och de
kostsamma lustbarheterna vid drottningens hof. Kristina
gjorde derföre en ny omsadling och försonade sig med
högadeln, samt lemnade sina förra bundsförvandter i sticket.
Men då desse funno sig bedragne i sina förhoppningar,
vände sig det allmänna missnöjet mot drottningen, och
den Messeniska smädeskriften kan i sjelfva verket
betraktas som ett uttryck af det allmänna tänkesättet vid
denna tid. Kristina fann med anledning häraf
nödvändigheten af större försigtighet. De la Gardie, som under året
1651 varit den egentligen styrande, måste träda tillbaka, och
Axel Oxenstjerna erhöll åter en del af sitt forna inflytande,
hvilket han som förr sökte använda till fäderneslandets
bästa; och så kan man säga att försoningen mellan adeln och
ofrälse stånden var en frukt af rikskansleren regering sk lokhet.
Endast bondeståndet vidhöll de påståenden, det vid
föregående riksdagar framburit, men dess röst, som nu var ensam,
blef ej hörd och förmådde ej göra,sig gällande. Dess
rättmätiga klagomål blefvo således oafhulpna. Deremot åtog
sig adeln en bevillning för tvenne år af fyra daler s. m.
för hvarje af sina hemman utom sätesgården. Sverige låg
visserligen ej i fejd med någon af sina grannar, men det
oaktadt riktades regeringens blickar med en viss oro öfver
Europa, der ställningen åter började blifva hotande, och
den fiende, för hvilken man för tillfället mest tycktes
frukta, var — Turken. Men äfven på närmare håll voro
utsigterne icke alldeles lugnande. Med Danmark
var spänningen stark, och med Polen hade det
långvariga stilleståndet ej kunnat förvandlas till en stadig
fred. En ny utskrifning medgafs för att göra hären och
flottan fulltalig, och en ny bevillning utskrefs tör
krigsmaktens skull och för rikets öfriga behof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
