- Project Runeberg -  Den röda liljan /
196

(1906) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— De ha trasslat in sig i den, replikerade Garain otåligt.
En politiker bör icke gå omständigheterna i förväg. Det är
ett stort fel att ha rätt för tidigt. Man kan icke förhandla
med tänkare. Men för öfrigt, låt oss vara uppriktiga mot
hvarandra: om det är på vänstra centern ni vill bygga en
ministär, så säg bara ifrån; jag drar mig tillbaka. Men jag
förbereder er på att ni hvarken kommer att få kammaren
eller landet med er.

— Det är tydligt att vi måste förvissa oss om en
majoritet, sade grefve Martin.

— Med min lista ha vi vår majoritet, sade Garain. Det
är den minoritet som har understödt ministären gent emot
oss, plus de röster som vi ha dragit öfver på vår sida. Mina
herrar, jag vädjar till er lojalitet.

Och den ansträngande fördelningen af portföljerna började
på nytt. Grefve Martin fick först de offentliga arbetena, men
vägrade af brist på fackkunskap, och sedan utrikesportföljen,
som han tog utan invändning.

Men herr Berthier d’Eyzelles, åt hvilken Garain erbjöd
handeln och åkerbruket, ville icke binda sig.

Loyer fick kolonierna. Han var strängt upptagen med
att lära sin lilla hund, som han hade gjort af en brödkula,
att sitta på duken. Under tiden kastade han då och då en
sidoblick ur sina små rynkiga ögonvrår till grefvinnan Martin,
och han fann henne åtråvärd. Han tyckte sig obestämdt
kunna skymta nöjet att återse henne i en framtid under
förhållanden som kunde medgifva litet mera förtrolighet.

Han lät Garain försvara sina projekt och sysselsatte sig
under tiden med denna vackra dam, sökte gissa sig till hennes
smak och hennes vanor, frågade henne om hon var road af
att gå på teatern, om hon någon gång om kvällarne gick på
ett kafé med sin man. Och Thérèse började finna honom
mera intressant än de andra med all hans smuts, med hans
okunnighet om seder och bruk i hennes kretsar och med
hans storartade cynism.

Garain steg upp från bordet. Han måste tala ytterligare
med N*** och N*** och N***, innan han lämnade sin
lista till republikens president.

— Men säg, frågade grefve Martin, tror ni inte att
presidenten kan ha någon invändning att göra mot ett eller
annat namn?

— Presidenten kommer att handla i öfverensstämmelse
med situationens kraf, svarade Garain.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faliljan/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free