- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band III, årgång 1864 /
313

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 10. 1864 - Svenska Riddar-Ordnar af Th.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svenska Riddar-Ordnar.



De ur Dahlbergs ryktbara verk hemtade teckningar af
hvilka vi här meddela en kopia, föreställa insignierna
till 6 svenska ordnar, om hvilka vi skola meddela
några få notiser.

N:o 4.                        N:o 6.                        N:o 1.<bN:o 5.                        N:o 3.                        N:o 2.
N:o 4.                        N:o 6.                        N:o 1.
N:o 5.                        N:o 3.                        N:o 2.


N:o 1 Seraphimer-Orden, af Dahlberg uppgifven som
stiftad af Magnus II år 1334 eller 1343, är den
första svenska riddarorden, om hvilken man äger någon
kunskap, och anses vara stiftad af Magnus I Ladulås
år 1255. Tibell har åt denna orden egnat en vidlyftig
undersökning och kommit till den slutsats, att den
icke får förblandas med det allmänna chevaleriet,
utan varit en särskild svensk statsinrättning, en
politisk orden, lik Gyllene Skinnets orden i Spanien,
S:t Michaels i Frankrike, Strumpebands-orden i England
o. a. Då den allmänna kristna riddarvärdigheten kunde
utdelas af hvilken riddare som helst, kunde de nu
uppräknade, och i
likhet med dem Seraphimer-orden, utdelas endast af en
konung, och Magnus Ladulås dubbade, vid instiftandet
af orden, först sin son, den då femårige Birger,
hvarefter gossen, den blifvande konungen, i sin
ordning dubbade en tysk furste af Braunschweig och
fyrtio svenska herrar. Orden bibehölls sedan af konung
Magnus’ efterträdare, särdeles Magnus II, hvilken
litet emellan utdelade denna värdighet, och hvarifrån
Dahlbergs misstag sannolikt härleder sig, ehuru han
också kunnat bli vilseledd af en fransk författare,
som i en år 1620 utgifven skrift, betitlad "Le Théâtre
d’Honneur
" beskrifver den svenska Seraphimer-orden
såsom sammansatt af änglahufvuden och patriarkalkors,
och uppgifver Magnus II som stiftare deraf. Äfven
unionskonungarne utdelade en sådan orden, hvars tecken
bestod af "en guldkede med Englehofveder udi", såsom
man ser af Henrik Gyllenstjernas testamente, hvari han
lemnar detta ordenstecken i arf åt sin bror Gabriel. –
Oaktadt Tibells lärda undersökningar,
torde dock det sannolikaste vara,
att den af de ofvannämnda konungarne utdelade
dekorationen blott betecknat riddarnes delaktighet
i det allmänna chevaleriet, ehuru riddarkedjan i
Sverige hade den form, som ännu brukas. Den svenska
statsinstitution, som benämnes Seraphimer-orden,
räknar sålunda sina anor endast från den 23 Februari
1748, då Orden, som det heter, "upplifvades"
af konung Fredrik I, stiftaren af Svärds- och
Nordstjerne-ordnarne. Riddarne kallas egentligen
"Svea och Göta Riddare", och ordenskedjan består af
11 gyllne seraphim-hufvuden med utslagna vingar samt
11 blåemaljerade patriarkalkors, sammanhäftade med
guldlänkar.

N:o 2 är icke heller den nu brukliga Svärds-orden
likaledes en stiftelse af konung Fredrik, utan
Svärdsriddarnes orden,
som egentligen tillhörde norra Tyskland, Preussen
och Liffland, men som äfven blifvit i Sverige
utdelad af Folkungaättens konungar.

N:o 3 föreställer insignierna af den Heliga Brigittas
Orden, Brigittiner- eller Salvatori-Orden,
egentligen en klosterorden, och hvilken vi framdeles komma
att närmare beskrifva.

N:o 4 föreställer tecknet för
den Helige Frälsarens eller Sancti Salvatori-Orden,
hvilken instiftades af Erik XIV vid hans kröning den
29 Juni 1561, men som upphörde vid hans afsättning
och efterträddes af

N:o 5, Guds Lambs Orden, stiftad den 10 Juli 1569,
men hvilken icke heller öfverlefde sin stiftare, Johan III.

N:o 6 slutligen, den ännu lefvande och som ett
högförnämt danssällskap florerande Amaranther-Orden,
stiftades år 1651 (1653) af drottning Kerstin
och har förblifvit trogen sina anor, emedan första
anledningen dertill lärer blifvit gifven af en på
hofvet uppförd balett, kallad "Gudarnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1864/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free