Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 12. 1864 - Ombord på ett slafskepp - Choræi Grafvård. (S. M.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty flera gånger förut hade jag varit vid denna kust,
särskilt en tid ombord å ett engelskt krigsfartyg
och jag påminte mig, att denna höga, enstaka klippa
med dess nästan lodräta väggar bildat vårt gömställe,
der vi brukade ligga på lur. Jag rapporterade saken
för kapten Don Pedro, som vi kallade honom, och
snart ändrade han sin kurs, hvilket också var,
hvad man kallar, i grefvens tid, ty britiska
krigsskeppet Cumberland låg för ankar på andra
sidan holmen. Vi återvände på utsatt tid. Då vi förra
gången med knapp nöd undgått att blifva tagna, voro vi
temmeligt nedstämda, gingo derföre till kaptenen och
föreställde honom att sedan vi undsluppit så många
faror, det vore en dårskap, om vi ville ytterligare
pröfva lyckan. Och då jag var en temmeligt god lots
emellan de många klippor och holmar, af hvilka Cuba
på denna sida är omgifven, utlofvade jag att föra
fartyget till ett ställe, der vi kunde lätta ankar
och landsätta slafvarne, i händelse man oroade oss,
ty ett krigsskepp kan ingenting göra en, när man inga
slafvar har ombord; befunno sig sålunda dessa endast
tolf steg från fartyget uppe på klipporna, så kunde
kryssaren ingenting annat företaga, än möjligen befria
dem. Vi valde för den skull en af dessa klippor,
som kallas Indian Bay, till vår depot, och ankrade
på två famnars vatten. Sednare fingo vi reda på,
att den båt, som ledsagat oss och medfört ordres
ifrån land, blifvit uppbringad af Basilisk. Förste
mannen togs af kryssaren ombord som lots och lofvade
kaptenen att föra honom till oss, ett löfte, hvilket
han löste på det sättet, att han missledde "Basilisk"
i motsatt riktning.
Sedan vi väntat två dagar vid holmen – ty det kostar
slafhandlarne någon tid, innan de hinna klargöra
båtarne, hvilka alla ligga undangömda mellan klippor
och ref – sågo vi ändtligen fem båtar nalkas, hvilka,
efter hvad vi riktigt slöto till, voro bestämda för
oss. De medförde kläder m. m. för slafvarne samt
penningar för matroserna.
Från den dag, vi lemnade Newyork, till den, då
slafvarne landsattes på holmen, voro blott fem och en
half månader förflutne. Hvar och en af besättningen
erhöll 200 pound sterling
för gina tjenster, och jag sjelf 19 pound extra, i
egenskap af tolk. Slafvarne blefvo derefter förda i
båtarne, som genast rodde från stället. Vi aflemnade
717 lefvande personer och det var nästan skymning, då
debarkeringen slutade. Lotsbåten stannade hela natten
bredvid långsidan och följande morgon i daggryningen
anlade vi sjutton särskilda eldar i skeppsrummet,
så att fartyget inom kort var nedbrändt ända till
vattenytan. Vi gjorde det ogerna och med verklig
bedröfvelse. Hittills hade ingen af oss kännt till
fartygets rätta namn, ty det, hvilket officielt
begagnades i Newyork, var endast för tillfället
antaget, men under branden sade kaptenen, som delade
våra känslor: "Der brinner den, gossar, den skuta, hvarpå vi
förtjenat våra penningar, den sköna "Flygande Rosenkransen!"
 |
| Choræi grafvård. (Se sid. 370.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
