Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diakoniss-anstalten i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275 ––
Härter grundade diakoniss-anstalten och meddelade den
samma till några vänner, hvilket hade till följd, att
vidare underrättelser anskaffades så småningom, och
vid ett sammanträde den 11 April 1849 framlades den
första lista »för insamling af bidrag till inrättandet
af en Diakoniss-anstalt i Stockholm, i ändamål att
bereda kristlig sjukvård». Redan den 16 Juni samma
år hade så varmt deltagande visats detta företag, att
det kort förut tillsatta förvaltningsutskottet ansåg
sig kunna börja att vidtaga förberedande åtgärder
för en blifvande verksamhet. Den första åtgärden blef
då att sätta sig i förbindelse med pastor Fliedner,
grundläggaren af den äldsta och mest omfattande af
alla diakoniss-anstalter, nämligen den i Kaiserswerth
vid Rhen år 1836 anlagda. Detta ledde dertill, att
fröken Marie Cederschiöld, som under flere år egnat
frivillig omvårdnad åt sjuka, mottog af sällskapet
det svåra uppdraget att afresa till Kaiserswerth, och
dit ankommen, våren 1850, genomgick hon der varande
anstaltens alla särskilta af-delningar samt återvände
följande sommaren till Stockholm, sedan hon, efter
ett års vistelse i Kaiserswerth, på pastor Fliedners
tillstyrkan besökt diakoniss-anstalten i Strassburg
samt åtskilliga af de bäst ordnade sjukhusen
i Frankrike och Tyskland. Den 9 Juli 1851 var
förvaltningsutskottet i tillfälle att kunna öppna ett
sjukhus, med till en början 8 sängar, i egendomen n:o
8 vid Gröna gatan på Kungsholmen, och ombesörjdes der
diakoniss-anstaltens inredning och första ekonomiska
förvaltning af klockaren J. P. Malmqvist och hans fru,
de samma, hvilka sedermera inrättade den ofta med
rättvist erkännande omtalta uppfostringsanstalten för
flickor, belägen å Stora Skinnarviksgatan i Stockholm.
Sedan sålunda grunden var lagd till anstaltens
verksamhet, började medel inflyta, hvarigenom det
blef möjligt att allt mera utvidga den samma. Så
inköptes för ett pris af 40,000 riksdaler en
större egendom i Jaktvarfsgränden å Kungholmen, nu
mera tillhörande Pontonierbataljonen, och inreddes
derstädes anstaltens skola i April 1854, barnhemmet
hösten 1855 och sjukhuset hösten 1857. Redan detta
sistnämda år hade anstaltens verksamhet antagit sådana
dimensioner, att personalen, inberäknadt sjuka och
barnen i barnhemmet, uppgick till ett antal af 80 å
90 personer, hvilket nödgade styrelsen att vidtaga
en del kostsamma inredningar och tillbyggnader. I
Maj månad år 1862 antogs pastor J. C. Bring från
Lunds stift till anstaltens själasörjare och lärare,
och fick han kort derefter, då fröken Cederschiöld,
efter flerårigt träget arbete såsom anstaltens
föreståndarinna, för tilltagande sjuklighet måste
lemna den samma, öfvertaga hela ledningen, dervid
dock biträdd af mamsell Clara Eckerström.
Mot slutet af år 1862 funnos vid anstalten 28
sjuksängar, och antalet barn i barnhemmet uppgick då
till mer än 20.
Sedan enskilta personer i hufvudstaden öppnat ett
»Magdalenahem», som under några år utöfvade en
välgörande verksamhet, öfvertog diakoniss-anstalten
år 1857 vården äfven om denna inrättning, der allt
fortfarande de nödställda qvin-norna vårdas och
handledas af diakonissor, ehuru Magdalenahemmets
styrelse, kassa och förvaltning hittills ansetts böra
vara skilda från diakoniss-anstaltens.
År 1862, då anstalten allt mer utvidgat sin verksamhet
och de årliga inkomsterna genom välvilliga bidrag
börjat ökas, ansåg förvaltningsutskottet sig böra
emottaga ett gjordt anbud af en bland sällskapets
ledamöter, att af honom inköpa egendomen Stora Ersta
inom Katarina församling för ett pris af 30,000
riksdaler, eller det samma, som han kort förut, då
egendomen på auktion försåldes, betalt. Då nu den
inköpta egendomen med ett sundt läge vid saltsjön
förenade äfven andra fördelar, framför den på
Kungsholmen belägna, och derjemte ansågs antagligt,
att den sednare ganska lätt skulle kunna förmånligt
försäljas, beslöts att förlägga diakoniss-anstalten
med tillhörande välgörenhetsinrättningar till
Stora Ersta. Om våren 1863 försåldes egendomen på
Kungsholmen till kongl. maj:t och kronan för en
summa af 112,000 riksdaler, och redan hösten 1864
voro de stora nybyggnaderna på Stora Ersta färdiga
till begagnande.
Diakoniss-anstaltens fasta egendom har sedan dess
förblifvit oförändrad och företer det ståtliga,
vackra utseende, hvarom den å följ. sida intagna
illustrationen vittnar. Med ett friskt läge på höjden
af de södra bergen, med fri utsigt öfver största delen
af hufvudstaden, saltsjön nedanför med öppen utsigt åt
öster, så långt ögat når, träd och trädgårdar inom och
nedanom gården, har det hela måhända det herrligaste
läge, vår vackra hufvudstad kan erbjuda. Teckningen
är tagen från en liten trädgård å den på andra sidan
sjön liggande Kastell-holmen, och en del af östra
ändan af samma trädgård synes också i högra hörnet
af den föreliggande bilden.
Det stora huset till venster å illustrationen är
sjukhuset, innefattande 23 rum i tre våningar, deraf
en trappa upp 6 sjukrum för qvinnor, med 18 sängar,
samt två trappor upp likaledes 6 sjukrum för män,
med samma antal sängar; ett sjukrum för anstaltens
egen personal, ett rum till apotek, två badrum,
tre rum för sjuksköterskorna samt en bönesal. Under
sista räkenskapsåret hafva å sjukhuset vårdats 193
sjuka, af hvilka endast 10 aflidit. Yi behöfva knappt
nämna, att sjukhuset är så bygdt och invändigt till
alla detaljer ordnadt i afseende å luftvexling och
värmeledning, som man nu mera fordrar det.
Det likaledes tre våningar höga huset till höger å
illustrationen är diakoniss-huset, hvilket innefattar
29 rum, hvaraf tvenne större salar, en skolsal och en
matsal. I detta hus är flertalet af rummen bestämdt
för diakonissor och dem, som dertill beredas, och de
öfriga till boställsrum för anstaltens föreståndare,
läkare o. s. v. I skolan undervisas för närvarande
74 barn i folkskolans vanliga ämnen. Undervisningen
bestrides af en diakonissa med biträden. Systrarne*
antal utgjorde vid räkenskapsårets slut 116, sålunda
fördelade: på förberedande prof 14, profsystrar 49
och diakonissor 53; och arbeta af dessa 55 inom
anstalten och de öfriga 61 på 53 stationer för
sjukvård, fattigvård, barnvård, dels i skolor, dels
i barnhem, samt för vård om fallna qvinnor och barn,
dels inom de till anstalten hörande Magdalenahem
och räddningshem, dels vid Upsala skyddshem. De
olika stationerna, som på detta sätt taga anstaltens
krafter i anspråk, äro spridda omkring hela riket:
på lasaretten, i arbetsinrättningarne, i barnhemmen i
de flesta län, öfver allt har anstalten, på begäran,
sändt sina systrar, för att med den erfarenhet, de i
diakonisshemmet förvärfva!., och med sina outtröttliga
omsorger tjena hjelpbehöfvande medmenniskor.
Till höger om diakonisshuset, utmed gatan, finna
vi å illustrationen en mindre byggnad. Denna,
hvilken, innan anstalten inköpte egendomen,
utgjorde boningshuset, har nu blifvit inredd till
barnhem. Barnhemmet har för närvarande l 9 barn
under vården af två systrar, hvilka äfven bestrida
undervisningen.
Nedanför de båda sist beskrifna byggnaderna visar
oss teckningen en mindre byggnad. Denna jemte en
tätt bakom liggande äro upplåtna för Magdalenahemmet,
inom hvilket under förflutna året inalles 47 qvinnor
blifvit vårdade. Hemmet har för närvarande 17 qvinnor,
af hvilka 9 yngre.
Vid det å andra sidan gatan belägna Lilla Ersta
har anstalten förhyrt en lägenhet, uti hvilken
räddningshemmet med 25 barn är inrymdt. En diakonissa,
biträdd af två systrar, bestrider vården å hvart
och ett af dessa hem. Undervisningen i skolämnen
åt räddningshemmets barn meddelas af ett helt och
hållet utom inrättningen stående fruntimmer, som,
utan någon ersättning, med oförtröttadt nit dermed
dagligen under en längre tid fortfarit.
Ett önskningsmål för anstalten och dess vänner har
länge varit, att kunna för diakoniss-anstalten
erhålla ett eget kapell, men ehuru en fond af
omkring 7,000 riksdaler dertill blifvit samlad, har
styrelsen dock ännu ej ansett sig kunna vidare åtgöra
denna sak, så länge anstalten häftar i en betydlig
skuld för fastigheten. Denna skuld uppgår nämligen
i närvarande stund till omkring 49,000 riksdaler,
hvaraf likväl något mer än 17,000 riksdaler icke
behöfva återbetalas, såsom till anstalten lemnade
under vilkor af lifs tidsräntor, sjuksängars
underhållande o. s. v. En tjenlig plats för det
blifvande kapellet är likväl utsedd utmed sjukhusets
södra sida, och långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
