Svenska Familj-Journalen / Band 10, årgång 1871 / 165 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om instinkt och förnuft. - Från de heligas stad. -x.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utvandring och utse den passande trakten. Amazonernas
absoluta beroende af sina kamrater är konstateradt
bland annat derigenom, att, fastän mat blifvit
framsatt för dem, de hvarken kunde föda sig sjelfva,
än mindre sina larfver, och voro nära att dö, tills
slutligen en hushållerska insläpptes till dem och
ställde allt till rätta.

Endast dessa drag intyga fullväl den höga grad af
så väl instinkt som intelligens, hvaraf dessa djur
äro mäktiga, ehuru det icke är så godt att säga,
hvilkendera egenskapen är den mest förherrskande. Men
synbarligen äro begge verksamma nästan i hvarje
ögonblick. Byggandet af myrstacken är t. ex. ett
verk af instinkten, men valet och användandet af
de olika materialierna deremot hafva sin grund i
förståndet. Tusende drag förråda tanken, som begriper,
öfverväger, vill och handlar. Se här t. ex. ett
faktum: En skara myror släpar mödosamt en ollonborre
till sin stack. Men öppningen är för liten, för att
skalbaggen skulle kunna komma derigenom. Arbetsmyrorna
låta honom ligga ett ögonblick, rycka bort ett stycke
af jorden och börja sina försök på nytt. Somliga
skjuta på
utifrån och andra draga inifrån – fåfäng möda! Det
rika bytet kan ännu ej bringas i säkerhet. Men så
låter man det ligga ännu en gång, gör hålet ännu
större, och ändtligen glider skalbaggen in i hålan,
der man kanske måste genombryta tio väggar till,
för att placera honom på ett passande ställe. Men så
snart han passerat ingången, börja myrorna att åter
uppskotta mullen och återställa ingången i sitt förra
skick.

Huru det egentligen förhåller sig med djurens af högre
ordning samhällslif, är oss ännu tyvärr allt för litet
bekant. Vi veta t. ex. blott en försvinnande del af
hvad som försiggår i ett bäfverbo. Hvad insekterna
angår, så betvifla nu för tiden zoologerna icke det
ringaste, att ju icke medlemmarne af samma slägte
meddela sig med hvarandra genom ett språk, hvars
organer vi dock ej kunnat få reda på. Blanchard säger
om myran, att »hon har sina tankar och vet att meddela
dem». Detta är likväl, som sagdt, ett ämne, som ännu
ej på långt när är fullt utredt; men solklart är det,
att insekten tänker, dömer, vill och – kanske äfven
talar ett språk, hvars ljud och organer vi icke kunna
förnimma.

Från de heligas stad.

Stora Saltsjöstaden i Utah, mormonernas förlofvade land,
håller ungefär en half svensk mil i utsträckning
och är i det närmaste anlagd i fyrkant. Gatorna
äro reguliera och breda, och på många ställen
finner man vackra trädgårdsanläggningar mellan
byggnaderna. Staden räknar omkring 20,000
invånare, af hvilka de fleste äro amerikanare
och engelsmän. Beklagligen hafva äfven många af
våra landsmän låtit locka sig dit, döfva för alla
föreställningar af dem, som varit der, men lyckats
undkomma derifrån.

Mormonismen stiftades af en ung amerikanare, vid namn
Joseph Smith, och räknar sin början från den 6 April
1830. Mormonsamfundet flyttade sin vistelseort
från den ena staten till den andra, var en tid
förlagdt i Missouri, sedan i Illinois, men stannade
slutligen i Utah, der sekten allt sedan 1847 haft
sitt tillhåll. Tre år förut blef mormonprofeten
Joseph Smith skjuten af den amerikanska pöbeln och
omedelbart derefter installerades Brigham Young såsom
profet och kyrkans öfverhufvud. Han herrskar för
närvarande öfver 60 à 70,000 mormonismen tillgifne,
är 70 år gammal och har, såsom man vill påstå, mer
än ett hundratal hustrur.

Klimatet är temmeligen helsosamt i Utah, och värmen
om sommaren visar nästan dagligen öfver 30 grader
i skuggan, då vintern deremot ofta nog har mer än
20 graders köld att bjuda på. Köpmän och krämare i
Saltsjöstaden förskrifva sig nästan uteslutande från
"das grosse Vaterland", hvars individer, som bekant,
lägga sig särdeles vinn om förtjensten både hemma
och borta.

Mormontemplet i Utah.

Något vester ut från Brigham Youngs praktfulla
residens är Mormontemplet uppfördt, en ståtlig
byggnad, prydd med flera torn och, enligt uppgift,
hållande 200 fot i längd och en bredd af 125 fot. I
templet predika ej endast mormonernas prester, utan
så snart bönen är hållen, uppstiger hvem
som helst tillhörande sekten på tribunen och håller
då föredrag efter förmåga. Då ofta är händelsen, att
talaren helt och hållet saknar hvarje tillstymmelse
till förmåga, trakterar han sina åhörare med en mängd
bibelspråk, hvilka hopblandas till det mest osmakliga
sammelsurium. Bland lärarne intager Brigham Young
såsom predikant främsta rummet, och hans föredrag
utmärka sig för reda och enkelhet,

Inom staden finnes en annan för religiösa ändamål
upplåten byggnad, benämd »Endowment-House», ett slags
ordenssamfund, stiftadt för att genom en mängd, om
man så får kalla dem, religiösa ceremonier fastare
sammanhålla denna brokiga massa af alla nationer,
stånd och åldrar, som, vare sig af öfvertygelse eller
beräkning, tillhör sekten. I detta tempel inviges
den troende i de hemliga kyrkobruken, och vi skola
söka lemna våra läsare en kort beskrifning härom,
såsom förklaring till den illustration, vi meddela,
och hvilken visar det "högtidliga" af sjelfva akten.

Då de troende upptagas i mormonsamfundet, måste de
före ceremoniens början aflägga en tysthetsed, i
hvilken de förbinda sig att undergå den våldsammaste
och grymmaste död, om de någonsin yppa något af hvad
som dervid försiggått. Lyckligtvis har samvetet hos
dem, som lyckats återvända från de heligas stad,
ej varit så trångt, att de icke ansett pligten mot
Gud och sina medmenniskor tillåta dem att bryta den
aflagda eden, för att derigenom rädda andra från den
afgrund, som hotat dem sjelfva. Och på detta sätt har
denna humbug blifvit bekant och efter all sannolikhet
blifvit det till mångas räddning.

Män och qvinnor om hvarandra infinna sig i
»Endowments-House» tidigt på morgonen och iklädas
der, hvar och en, en hvit skjorta. I rådskammaren
antecknas deras nation, födelseår och namn. De,
som icke äro gifta enligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>