- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
306

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammers museum. IV. -rn. - En utflygt från Hamburg till Helgoland. Teckning af Sylvia. (Forts. och slut fr. föreg. häfte, sid. 267.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunna ock betecknas flere minnen af den katolska
kulten, särskildt i Sverige, hvilka här förvaras. Ej
alltid äro de af guld eller silfver, men sjelfva
tekniken gör dem fullt jemförliga med sådana
i dessa metaller. Största uppmärksamhet ådrager
sig ett garnityr, om vi så få uttrycka oss. af ett
fyrkantigt relikskrin med takformigt lock, utfördt
i förgylld koppar med graverade figurer och inlagdt
med olikfärgade emaljer; vidare ett litet krucifix af
liknande arbete samt en oblatask, allt förmodligen af
Limoges-arbete från trettonde eller fjortonde seklet.

Renässansen tillhöra företrädesvis många af de
praktfulla bägare och pokaler som här finnas. Den nu
afbildade är måhända det i konstnärligt afseende mest
fulländade profvet af detta slags arbete. Pokalen är
tydligen en skådepjes, föga afsedd för begagnande,
då redan dess tyngd gör den dertill mindre
lämplig. Arbetet bär i sina enskildheter prägeln af
sextonde århundradets slut; tyvärr finnes intet märke,
som afgörande besvarar frågan om dess härstamning; men
sannolikt härrör det från Sydtyskland eller sydtysk
mästare, som inflyttat till Sverige, der det är inköpt
af nuvarande egaren. I illustrationen till vår första
uppsats meddelades afbildningar af några skråens
tillhörigheter, af hvilka flere äro utmärkt arbete
från renässansens dagar. Särskildt är detta fallet med
den stora pokal, som fordom tillhört skomakareembetet,
och som utmärker sig genom sitt förträffliga drifna
arbete. En annan specialitet från sagda tidehvarf
äro bordskuverten, i synnerhet gafflar och skedar,
af hvilka samlingen innesluter ett rikt och vackert
urval. Vi känna ej, om till något af dessa många
verk knyter sig ett eller annat af de berömdare
mästarenamnen under renässansen, om vi här finna
minnen af en Aldegrevers, en Wenzel Jamnitzers, en
Theodor De Brys eller andras konstfärdighet. Möjligt
att så är, då kunskapen om guldsmedernas signaturer
och märkena för tillverkningsställena ännu befinner
sig på en ganska låg punkt. I alla händelser torde
mycket i det afseendet ännu återstå att uppdaga, vid
en fullt vetenskaplig granskning af den Hammerska
samlingens rika förråd. Af det sextonde seklets
ännu mest berömda guldsmedsnamn, Benvenuto Cellini,
finnes här blott en kopia efter en förträffligt
arbetad sköld, hvilken tillhör vapensamlingen.

Allt talrikare blifva profven af alla slag, ju mer
vi nalkas slutet af sjuttonde seklet. Der finnas
dryckeskärl i stora och små mått, bordsserviser,
tallrikar och fat, toilettpjeser m. m. i rikaste
urval. Bland praktstycken från rococons tidehvarf
märkas t. ex. en stor bägare med lock, present
till erkebiskop Henrik Benzelius för hans
likpredikan öfver kung Fredrik, ett särdeles
rikt och smakfullt arbete, ifrån den på sin tid
berömde Gustaf Stafhells verkstad; vidare kaffe-
och tékannor, sockerfat och gräddskålar, remmare med
Carl XII:s nödmynt o. s. v. Snusdosorna, svampdosorna,
luktflaskorna, klockhakarna och syetuien skänka oss
lifliga bilder från våra förfäders lyx i småting: ja,
sjelfva böckerna äro i lyckligaste fall öfverspunna
med ett nät af rikaste silfverfiligran, som gör
dem ännu prydligare än det vackraste band skulle
förmå. Det faller af sig sjelf att såväl skråens
tillhörigheter som de till kulten hörande föremålen
äfven hysa många intressanta prof från de tidehvarf
vi nu flygtigt vidrört. Äfven nyare tider hafva
ej blifvit lottlösa, ehuru af lätt förklarliga
skäl arbeten från dem äro temligen sällsynta. En
vacker, i all sin enkelhet särdeles prydlig pjes
är sålunda en stor dryckeskanna, som gafs åt biskop
Wallqvist vid Gustaf III:s begrafning, och hvilken
förfärdigats hos Zethelius i Stockholm. Smycken,
som tillhört kejsarinnan Josephine af Frankrike,
drottning Desideria och andra, vittna jemväl om
senare tiders konstskicklighet. En mängd gulddosor,
presenter från kungliga personer, eller minnen af
historiska sådana, tillhöra också vår tids lyx, som
dock öfverhufvud mindre älskar de ädla metallerna än
förgångna tidehvarf. Galvanoplastiken har särskildt
högst förderfligt inverkat på konstsmaken och
konstskickligheten inom guldsmedsyrket; låt oss
hoppas att vi i det fallet blott befinna oss i en
öfvergångsställning, och att framtiden bär nya mödor,
nya framgångar i sitt sköte.

*



Vårt bidrag till en närmare kännedom om det
Hammerska museet är härmed afslutadt. Så ringa det
är, har läsaren dock deraf kunnat få en aning om
dessa samlingars ofantliga värde för Sverige, för
svenska odlingens, konstens och konsthandtverkets
kännedom. Vi ha dermed äfven velat uttala ett gif
akt till svenska folket, att ej låta allt detta gå
förloradt för landet. Den enskildes stämma är och
förblir vanmäktig, när tidsomständigheterna synas
lägga hinder i vägen för framgången af hvad han tänkt
sig som en vigtig kulturangelägenhet; men detta må
ej inverka på hans handlingssätt eller qväfva hans
hopp på en framtid, som skall se klarare i mycket än
den tid som nu är.

-rn.



En utflygt från Hamburg till Helgoland.

Teckning af Sylvia.

(Forts. och slut fr. föreg. häfte, sid. 267.)

Margaretha står i dörren och välkomnar oss med ett
leende. Vi slå oss ned vid det dukade bordet, på
hvars midt ett stort fat kokt fisk med öfverslagen
sås inbjudande ryker bredvid ett fat gullgula potatis.

»Detta är allt hvad huset förmår,» säger vår värd,
som tar plats vid öfversta bordsändan.

Margaretha sätter kring tallrikar och uppfyller på en
gång en värdinnas och en tjenarinnas pligter. Då och
då fara hennes blickar bort öfver hafvet, som allt
mörkare och mörkare vältrar sig fram i höga vågor,
medan stormen hejdlöst piskar upp hvirfvelvindar af
sand emot fönsterrutan. Flickans välvilliga leende
förbytes emellanåt till ett oroligt uttryck, hvilket
dock lika hastigt flyktar som det kommer.

»Skall jag hålla maten varm för Lorentz?» frågar hon
då vi resa oss upp ifrån bordet.

»Har han inte kommit hem än?» Och lotsens ögon hvila
med ett visst forskande uttryck på vattenytan.

Flickan skakar sitt hufvud. »Det synes ett par båtar
der ute, men intet segel är vändt hitåt,» svarar hon.

»Nå, gossen kommer väl snart,» säger lotsen, i
det han går några slag fram och tillbaka öfver de
knarrande golftiljorna, »hvarom icke, så stannar han
ej för sitt nöjes skull
ute i natt.» Den gamle tar hastigt sin mössa och går
ut. Margaretha har tagit plats på förstugutrappan,
och der slå vi oss ned bredvid henne.

Vinden kommer farande i hårda stötar och vågskum
stänker kring oss som ett lätt duggregn.

»Mången fiskare,» säger Margaretha, »har blifvit
borta i sådant väder. Jag vet rent inte huru, men
jag känner mig så beklämd i qväll.»

»Brukar då inte lotsens son vara på fiske?»

»Jo, madame, Lorentz har väl öfver hundra gånger
varit ute i lika svårt väder som nu.»

»Nå, slå då bort alla mörka farhågor ...»

»De komma ibland så öfver en ... och jag skulle inte
vara det ringaste ängslig, men i dag när han for, så
...» Flickan tystnar och vänder sitt ansigte hastigt
åt sidan, så att blott det mörka nackhåret är synligt.

»Nå, i dag så? ...»

»Ja, man kan ju prata mycket som man inte tänker
... men innan han for sa’ han att han intet hade att
lefva för och att det bästa, som kunde hända honom,
vore att snart och lustigt få gå bort.»

»Och hvarför är han så ledsen vid lifvet?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free