Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den gamla rönnen. Ireneus - Allmännyttigt - Malt-bonbons - Blommande reseda vintertiden - Odling af murklor - Charad. A-s-n. - Bokstafsgåta. J. Ekman - Rebus - Palindrom. Ol. Ersson - Uttydning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rika blommor bar du då,
Skönt af fågelsång omtonad,
Herrligast mig syntes så,
Gamle vän, din hufvudbonad.
Och i vårens ljumma qväll
I ditt skygd helst leken fördes;
Barnets fröjd, så glad och säll,
Gällast i din närhet hördes.
Nu af tidens hand jag ser
Sköflad, gamle vän, din krona,
Trasten flytt, och aldrig mer
Skola der hans sånger tona.
Ireneus.
Allmännyttigt.
Malt-bonbons. Den under detta namn förekommande
konfektyr är mycket helsosam, men hålles till
oskäligt högt pris. Beredningssättet är likväl så
enkelt och billigt, att hvem som helst kan koka sina
maltkarameller och erhålla dem hälften billigare. –
Ett och ett halft skålpund vatten inkokas med ett
skålp. rostadt kornmalt tills hälften återstår,
hvarpå afkoket silas och ånyo sättes på elden
jemte ett skålpund socker till dess det håller
karamellprofvet. Då slås alltsammans öfver en sten-
eller marmorhäll, som dessförinnan blifvit ingniden
med matolja eller osaltadt smör. Slutligen begagnar
man en bordknif, som likaledes bestrukits med olja,
och skär dermed ut karamellerna, hvarefter de lemnas
att kallna.
Blommande reseda vintertiden. Då resedan hör till de
ettåriga växterna, hvilka, utplanterade på kalljord,
utveckla nya blommor ända till dess de dödas af
frosten, så egnar den sig äfven för odling i kruka,
och man kan lätt bringa den att blomma vintertiden, om
man går till väga på det sätt vi här vilja beskrifva:
I midten af Juli månad fyller man så många 4-
till 5-tums krukor, man önskar, med kraftig men
sandblandad jord. I hvardera sår man 20 till 30
resedafrön och täcker dem sedan med litet sand, som
man sakta tilltrycker. De sålunda tillredda krukorna
ställas i kallt rum eller växthus och hållas i början
i skugga; dock böra de vattnas mycket sparsamt.
När plantorna äro uppkomna och blifvit en tum höga,
så bortplockar man af dem så många, att blott sex
eller åtta i hvarje kruka blifva qvar; vid en och en
half tums höjd afklipper man skotten, på det de icke
må genast sätta blom. I Oktober flyttar man krukorna
i fönstren eller till ett ljust ställe i det kalla
växthuset och gifver dem en gödseldusch, om deras
utseende tyckes göra sådan behöflig. Alla gula blad
bortskäras. – På detta sätt behandlade, skall man
från December till Mars hafva blommande resedor.
En af de största prydnader äro resedaträden, hvilka
vid ändamålsenlig behandling bilda stam och räcka
många år, ehuru resedan verkligen hör till de ettåriga
växterna. Dessa sås på ofvan beskrifna sätt, blott
att man behåller endast den kraftigaste uppkomlingen
i midten af krukan och stödjer den med en liten
träpinne, i det man småningom afskär sidoskotten och
slutligen alldeles aflägsnar dem. En hufvudsak för
att kunna bilda en klotformig krona på den fotshöga
stammen är att man icke låter grenarna blomma, utan
då och då stympar dem. Ofta finnas bland vanliga
krukresedor enstaka plantor, som af sig sjelfva vilja
i höjden eller bilda trädartad stängel, något som
ofta blir fallet med de öfvervintrande. Dessa kan
man redan under sommaren
uppdraga till vackra träd, som blomma hela vintern
igenom och fylla rummen med sitt behagliga doft.
Odling af murklor. En fransk godsegare från
Bourg-la-Reine har i Journal d’Agriculture meddelat
några lyckliga rön, dem han gjort angående odling
af murklor. Vi tro att dessa äfven kunna ega sitt
värde för svenska läsare och återgifva dem, under
förhoppning att de må locka en och annan att göra
ett försök i samma riktning. Murklor äro hos oss
visserligen icke sällsynta, men de stå köpare rätt
dyrt, emedan på de orter, der murklorna ymnigast
förekomma, allmogen ej fäst tillbörlig uppmärksamhet
vid vigten af deras insamling och försäljning.
Herr Laurent Geslin skrifver i ofvannämda journal:
»Såsom stor älskare af murklor, hvilka äro nästan
lika delikata som tryffel, kom jag år 1868 på
den tanken att på min landtegendom anlägga en
drifbänk för att odla murklor på samma sätt som
champignoner. Drifbänken blandades af 2/5 torr
hästspillning, 1/5 jord, dränkt med gödselvatten,
och 1/5 multnadt trä.
I denna bänk sådde jag bitar af murklor, dem
jag sjelf samlat. Resultatet motsvarade icke
mina förhoppningar. Den i en mörk källare stående
drifbänken betäcktes med champignoner, medan blott
5 stycken murklor infunno sig.
Jag ersatte nu 1/5 af hästspillningen med jord, som
blifvit tagen från stället, der murklorna växte
vilda. Följande året skördade jag
på en säng af ett par och tjugo qv.fots yta 13.5
kilogr. murklor. Den regelbundna afkastningen började
i de första dagarna af April och varade till midten
af Juli. Från den tiden upphörde växtligheten och
jag fann sedan blott en och annan murkla.
Året derpå började min bänk vid samma tid åter att
drifva, och nu är afkastningen så stor, att den
mer än rikligen betalar de obetydliga anläggnings-
och underhållskostnaderna.
Jag tror emellertid att min drifbänk med detta år
är utvuxen och jag ämnar derför anlägga en ny och
deruti så svampfästena af de murklor, som jag erhåller
genom skörden.
Jag har för denna sådd valt de små, bruna murklorna,
hvilka jag föredrager framför de hvita, som
visserligen äro större, men ej så välluktande.
Murklan liksom champignonen älskar hvarken luft
eller ljus, men hon behöfver dess mera vatten;
emellertid är det nödvändigt att ej låta vattnet stå
för länge i drifbänken. Jag har derför anlagt den
blott 15 centim. höga drifbänken på två lager af vide,
hvarigenom vattnets bortrinnande underlättas. Jorden
bör icke hoppackas af en stark vattenstråle, hvarför
jag vattnar bänken med en sil.
Murklorna låta lätt torka sig och kunna sedan användas
hela året om.»
Charad.
Mitt första ber,
Mitt andra ler,
Mitt hela ä’ fälle
Ett lite’ samhälle.
A-s-n.
Bokstavsgåta.
Följande bokstäfver och stafvelser,
riktigt sammansatta, bilda tolf ord, hvilkas
begynnelsebokstäfver utgöra namnet på en stor svensk
skald och slutbokstäfverna i samma ordningsföljd, med
tilllägg af ett stumt h, ett af hans namnkunnigaste
arbeten:
lo, ven, ka, n, al, s, ol, sa, a, u, vi, os, e, f,
s, ska, dem, i, te, kem, o, t, f, e, ia, g, s, n,
ma, e, g, r, a, r, i, t, i, s, a.
Orden beteckna:
1. Ett karlnamn. 2. Ett nordiskt folk. 3. Ett
läroverk. 4. Lika med 0. 5. En hemlig
vetenskap. 6. Ett "oborstadt" husdjur. 7. Ett
räkneord. 8. En af gamla testamentets profeter. 9. Ett
lysämne. 10. En romersk konung. 11. En af Guds
egenskaper. 12. Namnet på "blommornas drottning".
J. Bkmn.
Rebus.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
