Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL DET DUKADE BORDETS HISTORIA. 209
wäl wäxter Person tillordnas.» Vidare tillägges: »För än som man sig
i Trenchier Konsten bruka låter, måste man deruti förfaren och öf-
wat wara, och på Träbilderne sig behändig giöra.»–––––»Då kan
man med wackra och höfliga åthäfwor förfoga sig till Bords, när
Händren tillförne twagne are, hwarefter Knifwarne uppå sitt
behörige Rum lagde.–––––-Medh Furstliga och andra Förnähmas
Taffel are en Credents-Kniff, hwilken måste läggias mitt uthi, de
andra på Sidorne der hos.»1
Att unga svenska adelsmän verkligen tjänstgjorde som
trenchi-anter eller förskärare bevisas bland annat af ett bref dagtecknadt
9 2 1652 från den unge Johan Ekeblad, sedermera resident och
envoyé vid franska hofvet. Han berättar i nämnda skrifvelse med en
viss tillfredsställelse, att han nu hoppas bli »försnider» vid hofvet;
han var då 24 år.2
. 9
Ännu vid 1700-talets midt meddelades det undervisning i
förskä-rarkonst vid de tyska universiteten,3 och som bekant fästes det än i
dag i de engelska gosspensionerna en ej obetydlig vikt vid att
ynglingarna lära sig väl skära steken.
Att äfven hvad beträffar kredensning liknande förhållanden med
de i Frankrike existerat hos oss är otvifvelaktigt och framgår bland
annat af här förut citerade på svenska utgifna trenchierbok.
En reminiscens af kredensning återfinnes i den nutida seden,
att en artig värd eller bordskavaljer, innan han serverar dryck åt
sin gäst eller bordsgranne, upphäller några droppar i sitt eget glas.
Likaså torde den inom vårt kungahus gängse seden, att regenten
alltid låter servera sig af samma person, den s. k. jägaren, antingen
han intar sin måltid på kungliga slottet eller gästar privat person,
kunna härledas från giftskräckens tid. Vi äga äfven en påminnelse
om densamma i uttrycket »mettre le couvert», duka, sätta fram ett
kuvert, härledt af verbet couvrir, betäcka. Allt, som framsattes på
bordet, var nämligen i äldre tid efter kredensningen noga täckt, och
o
1 Ny Alamodisk åg mycket nyttig Trenchier Bok. Stockholm Ahr 1702, sid. 2, 4.
2 Nils Sjöberg, Johan Ekeblads bref. Stockholm 1911, sid 227.
3 J. H. Zedler, Grrosses vollständiges Universal Lexikon. Leipzig und Hålle 1743.
T. XXXVII col. 468.
14-120411. Fataburen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
