- Project Runeberg -  Fataburen / 1913 /
224

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

NILS KEYLAND.

Gnideld var i bruk på här ofvan angifna sätt i Båraryds sn,
Västbo hd så sent som i början af 1860-talet, men har nu alldeles

»

»

försvunnit.

P. 96. I Vemdalen, Härjedalen, har man stundom användt en

borrsvef» med en träpinne i, när man gjort vrideld. Sagesmannen

Tor Hamrin visar detta i
fig. 55.

Till de nu anförda
skildringarna af vefdrillen
saknar den utländska
litteraturen för mig tills vidare i
det närmaste alla
motsvarigheter, hvilket gäller såväl
den primitiva träkroken, p.
84-91, som den modernare
borrsvängen, p. 92-95.
Endast hos Gauchosindianerna
i Venezuela, Sydamerika»
har jag funnit den böjda
stickan använd, och des»
handtering enl. fig. 52
stämmer ju till punkt och pricka

med den i fig. 50, 51 illustrerade vridningen från Medelpad och

Värmland.2

Från Skottland berättas om en inrättning för framkallande af

»needfire» eller tein-egin (mot boskapssjuka), där själfva drillen (au g er,

nafvaren), var placerad horisontalt som vefven i fig. 54. Vridningen

gick i en riktning, förmedelst fyra korta armar eller ekrar, fästa i

Fig. 55. Vefdrill. Härjedalen.

1 F. J. Eneström, Finvedsbornas seder och lif, Halmstad 1911, sid. 206, jfr p. 101,102.

2 Se Charles Darwin, Journal of Researches into the Natural History and Geology
of the Countries visited during the Voyage of Beagle, London 1870. Hos Darwin finner
jag emellertid endast skildringen, ingen bild. Bilden synes vara en rekonstruktion af
E. B. Ty lör, se Early History etc. sid. 241. Angående metoden gör W. Hough den
reflektionen, att den är »opraktisk och utan tvifvel lokal». Efter hvad vi sett och hört
från vårt land, knnna vi godt lämna denna reflektion åt dess värde. Tylors åsikt
däremot är att Gauchosborret är en efterbildning af den importerade europeiska
borrsvängen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:46:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1913/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free