Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR ÄLDSTA PÅ SVENSKA TRYCKTA JULBESKRIVNING. 183
Man må ej inbilla sig, att det blott warit i Norden, som swinet tjent
till offerdjur. Hwar och en aldrig så litet bewandrad i Mythologien känner,
att från de äldsta tider tillbaka detta djur blifwit offradt åt de
Gudomligheter, som symboliserat Solen och Jorden eller jordens fruktbarhet; af
Egyptierna åt Horos (Solen) och Isis (månen, jorden), af Greker och Romare åt
Cybele eller Rhea och Ceres, o. s. w. Man må ej heller föreställa sig att
Freys dyrkan warit inskränkt endast till Norden. Rummet tillåter oss ej
att här ingå i några widlöftiga antiqvariska undersökningar; men för
afgjordt kunna wi antaga att Frey, Fricco, Frygg, Frigga, Freja, Frea warit
en och samma Gudomlighet och att, då hwar och en sådan af någon
utmärkt betydenhet i forntiden, föreställdes twåkönad, dess mångfaldighet hos
oss uppkommit af wara Historieskrifwares okunnighet derom. Att Frea, som
hon kallas hos Paul Warnefried, icke warit någon annan än Romarnas Rhea
(Cybele) synes namnet redan ge tillkänna; och Tacitus säger uttryckligen
att Tyskarnas Herthum,1 hwars bild drogs af unga kor, (hwadan hon
förmodligen äfwen kallades Rindur,2 war samma Gudomlighet som Rhea och
Terra Mäter, eller Mäter Deum,3 (Cybele) - och följaktligen som war
Frey, Freja och Goa, Göja, hwilket sistnämda ord tydligen är det Grekiska
Ga j a, Jord som på Persiska heter Go. Denna identitet bewisas
ytterligare deraf, att Tacitus hos Germanerna funnit samma djurslägte ägnadt åt
Herthas dyrkan.4 Den omständigheten, att Februari månad, i hwilken
off-ringen åt Frey skedde, hos oss äfwen kallas Göje-månad, synes också böra
få bewisa identiteten af Frey och Göja. I Saliska Lagen namnes ännu
Freys-galten, Sacritus Majalis, och ett tyskt dokument af år 742 bestraffar
ännu icke allenast Spurcalia i Februari månad, men äfwen bruket af det
slags Bröd, som föreställde galten (Simulacrum de consparsa farina).
Läsaren finner häraf, att denna Freys eller Frejas dyrkan warit både widt
utbredd och swår att utrota. I synnerhet war den i Swerige särdeles
stor, der den fortfor längst af all Hedendom och icke ens gaf wika för
Christendomen, som det synes af gamla Handlingar.5 Min ofwanföre
yttrade tanka, att Galt-kopiorna i bröd först tillhöra en senare tid, eller den
då man icke mera wågade dyrka Originalerna, nemligen tiden af
Christen-domens första införande, torde af det här anförda winna en ny styrka.
Om jag ej fruktade att torrheten och magerheten af en antiqvarisk
undersökning alltför mycket afbröte mot det frodiga i mitt ämne, skulle
jag bemöda mig att för mina Läsare öppna en blick in i ande meningen af
Jul-galts-mythen. Dock, hwem skulle ej i war under-rika tid önska sig en
uppenbarelse, helst i ett så kärt ämne? Wälan då. Jag skall wara så
korrt som möjligt.
Läsaren känner fabeln om Adonis, som dödades af ett WUdsivin.
Ma-crobius förklarar denna fabel på sitt vanliga sinnrika sätt: Wildswinet är
nemligen i hans tanka en symbol af Wintern och Adonis af Solen, så att
när wildswinet säges döda Adonis, så uttryckes dermed, att Wintern be-
1 Af det Grekiska ordet Härå, Fru.
2 Rind på Tyska ett ungt nöt, Rindvieh hornboskap.
3 De Moribus Germanorum, C. 40.
1 L C C 45
5 Ynglinga-Sagan, C. 12. Olof Tryggwasons S. C. 318.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
