Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KRITIK
131
förf., när det gäller fakta, till ojämförligt största delen öst ur
källskrifter (efter Kolmodin förekomma ofta afskrifter, ibland något
modifierade, ex. björktrasten, strömstaren), men roat sig med att här
och där bifoga egna idéer och reflexioner, hvilkas vetenskapliga
värde emellertid är underhaltigt, och hvilka stundom få karaktären
af rena påhitt eller infall.
Se här en liten axplockning!
Om staren får man veta en del goda sanningar, lärda och kända
re’n under pojkårens skogslöparlif, men därtill följ.: »Sommartiden
befria de korna från diverse insekter, särskildt bromslarver, hvilken
tjänst boskapen tacksammeligen erkänner, i det den lämnar fåglarna
ostörda.» Jag ber få upplysa förf. om, att bromsens (Tabanus
bo-vinus) larver finnas i jorden, men nötstyngets (Hypoderma bovis) i
nötkreaturens hud. Hvad jag här särskildt ville framhålla, var det
för svenska ornitologer högst frapperande påståendet, att staren
skulle befria korna från dessa larver. Har förf. verkligen iakttagit,
att så sker, och att fåglarna få »ostörda» utföra den för
nötboskapen helt visst ingalunda smärtfria operationen?
Man läse vidare notisen om talgoxen. Det hade sannerligen
varit både i hög grad intressant och för möjligheten af ett verkligt
konstaterande af faktum synnerligen önskvärdt, att förf. närmare
an-gifvit, på hvad grunder han anser »många fakta (albinos,
små-växta former o. dy/.1)» vara resultatet af inafvel på Gotland. —
Uppgiften om murkryparen (Tichodroma muraria L.) synes förf.
ned-skrifvit utan tanke på möjligheten, att läsaren kunde draga i
tvif-velsmål, huruvida ej en felobservation föreligger. Då fyndet är af
fullkomligt enastående art,2 borde väl förf. gjort sig närmare
underrättad om och i sin notis angifvit, under hvilka omständigheter
iakttagelsen gjordes och hur detaljeradt sagesmannen kunnat identifiera
arten. Som uppgiften nu föreligger, kan ingen forskare med godt
samvete upptaga den i den vetenskapliga litteraturen. — Att förlägga
de yngre måsarnes af allehanda arter sommarvistelse »långt nordpå,
vid Spetsbergen och ditåt» är ju absolut grundlöst, då hittills intet
enda exemplar af vid Gotland häckande måsarter anträffats vid
Spetsbergen. — Ogrundade måste förfis nakna uppgifter om svarta
och Jwita samt hvithalsade jlugsnapparens förekomst på Gotland anses,
hvilka stå i strid med äldre erkända forskares erfarenheter. — Hvilken
otyglad fantasi hos förf. förråder ej följ- konklusion: »Att
spillkråkan är så allmän på Gotland beror väl hufvudsakligast därpå, att
hans värsta fiende, mården här saknas I» Eller följ., som också
visar arten af hans teoretiska spekulationer: »Och inom fågelvärlden
åldras ej individen — tvärtom blir fågeln i allmänhet skönare ju
äldre han blir. Troligen beror detta därpå, att fåglarna i sina
inälfvor ha en mycket magrare flora af mikrober än däggdjuren.
Tarmarna äro korta och omsättningen af födan rask» (se gräsanden
sid. 6g). Eller (se svarthakedoppingen sid. 8g): »Den värme, som
de ruttnande växterna i boet, som är stort och platt och simmar
1 Kursiv, af rec.
2 Murkryparens hemland är Alperna, Karpaterna, Spanien, Grekland
och Himalaja. Redan i södra och mellersta Tyskland är den en sällsynt gäst!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
