- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tredje årgången. 1908 /
198

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytterligare en kritik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

FAUNA OCH FLORA

Att vårtorna hos den grönfläckiga paddan stundom stöta i rödt
är ej något karakteristiskt hvarken för Gotland eller för arten i
fråga.

Denna axplockning ur hufvudafdelningen kan ju vara tillfyllest,
men det finnes ett tillägg i flera kapitel, som också behöfver
skärskådas något. Ett af dessa kapitel kallas »tankar om Gotlands
faunas och fastlands-faunans ursprung». Förf:s uttalanden här
ådagalägga allt för tydligt, att hans kunskaper ej alls räckt till för ett
sådant ämne. Någon postglacial landförbindelse mellan Gotland
och Estland har ej påvisats och är ej sannolik. Påståendet, att
vildsvinet i Skåne »endast träffats fossilt, sålunda långt före (!)
istiden» (p. 54) är alldeles felaktigt o. s. v. För öfrigt skulle det ock
vara intressant att veta på hvad grund förf. helt frankt påstår, att
Polen är vildsvinets hemland, då hela mellersta Europa och Asien
med lika goda skäl kunna göra anspråk härpå. Funderingarna om
»den däggdjursfauna, som ej trifs å silurisk botten» äro högst
besynnerliga och obevisliga. På den tillhörande kartan finnes utmärkt
med blå färg de områden, som enligt förf. hvila på »silurisk
formation» och dessa sägas karakteriseras »af vildsvinets förekomst i
historisk tid äfvensom dvärghästar, under det mullvaden och andra
smärre djur saknas». Nu finner man emellertid, att Malmöhus län
t. ex. utmärkts med blå färg, men förf. kan väl ej förneka, att
mullvaden finnes där. Krånglar man till saken på ett sådant sätt,,
måste slutresultatet bli därefter.

Till slut kommer förf. med »svar på en kritik», nämligen den,
som förut antydts. Först söker förf- att polemisera i
nomenklaturfrågan och är skäligen amper i sina omdömen, men lika omotiverad.

Förf. föreslår, »för att få en rationell nomenklatur borde en
kommission af Europas mest framstående zoologer församlas och
gemensamt utarbeta ett förslag». Men, det är ju just det som skett
och de sålunda föreslagna nomenklaturlagarne ha sedan antagits af
3 på hvarandra följande allmänna zoologkongresser. Det är dessa
sålunda fastställda principer, som jag lojalt följt vid utarbetandet af
min namnförteckning och Hr Hasselgren hugger som vanligt i sten,
då han öfverlägset talar om den »Lönnbergska metoden». Förf
ondgör sig öfver, att jag användt samma skrifsätt »arquatus» som
Linné för storspofvens artnamn, och han påbördar Linné i detta
fall »en ortografisk bock». Sådana är Linné visserligen ej fri från,
men här är det ej värdt att tala om dylikt, ty om förf. behagar se
efter i något större latinskt lexikon, skall han få se, att där står
»arcuatus eller arquatus». Det torde sålunda i detta fall vara
onödigt eller snarare okynnigt att mästra. För öfrigt tyckes förf. —
liksom måhända äfven den auktor han citerar — alls ej ha klart
för sig hvad som menas med ett namn. Ett namn får man visst
icke godtyckligt ändra sedan det en gång gifvits, äfven om det
skulle innebära något mindre karakteristiskt.1 Gjorde man det,

1 Namnet -anorvegicus» för den bruna råttan är, när allt kommer omkring,
ej så galet trots författarens kritik, ty den torde ha uppträdt tidigare i Norge
än på de flesta andra ställen i Väst-Europa och engelsmännen kalla den än i
dag »Norway Rat»!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1908/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free