- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 6. Afhandlingar i vetenskapliga, kyrkliga och vittra ämnen /
34

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åt Religionen, hvilket gällde äfven infor dem, som påstå sig
sakna all delaktighet af det subjektiva, som är grunden för
den egentliga bevisningen, eller rättast är denna bevisning.
Men sannolikast är att det gudomliga måste hafva det tecken
af sin höghet, att det är fritt och afsondradt från denna de
lägre tingens så kallade objektiva bevislighei Men om na
theologen erkänner ett grundmedvetande af förhållandet till det
gudomliga (ett residuum imaginis divinæ) i alla hjertan,
fordrar han för mycket, om han beder dem, hvilka för
fantasiprodukt vilja anse det strängaste begreppet af Religion, besinna,
om icke möjligheten att denna bild kan i tviflarens själ af
en individuell riktning vara fördunklad, är åtminstone lika stor
som möjligheten, att trons, genom tusende sammanstämmande
facta synliga, egoismbesegrande och verldsbesegrande kraft ej
skulle hafva någon annan grund, än en gemensam chimär, eller
en ännu outredd form af ur-egoismen? Till dess de utredt
denna, må de åtminstone tillåta, att vi antage såväl verkligheten
som icke-allmänneligheten af det egentliga religiösa, hvilket, i
dess innersta väsende, kraften af Guds uppenbarelse, är det,
som vi i kyrkans historia söke, att det må bära vittnesbörd
om Honom. Då nu denna åsigt — äfven om den omedelbara
bliok för det gudomliga, hvilken den erkänner, icke tages i
beräkning — ej kan nekas hafva en egen inflytelse på hela
forskningens karakter och resultater, så torde väl detta egna i alla
händelser lämpligast fä namn af theologiskt i särskild mening,
nemligen med afseende endast på det subjektift-genetiska
deri. Ännu vigtigere blir denna slags benämning för de
theo-logiske sjelfva, d. v. s. för dem, som erkänna realiteten i
denna subjectiva genesis.

Men theologen är detta icke blott genom sin tro; i detta
begrepp ingår äfven vetenskapligheten. Det är en djup men
icke ovanlig fördom — och isynnerhet naturlig hos dem, som
i sjelfva vetenskapens definition begå förräderi emot sin egen
princip, — att en strid vore emellan begreppen tro och
vetenskaplighet. Utesluter t. ex. den mathematiska åskådningen, eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/6/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free