Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gud och Herr Baron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han så ofta hade talat om — välan, så var hon
beredd: — hon hade ju för några veckor ägt en himmel!
»Jag älskar honom!» upprepade hon ännu en
gång, och det drog som ett solsken öfver hela
an-sigtet.
Komministern darrade af harm och slog revelj
med fingerspetsarne på snusdosan.
»Och du understår dig ...»
Han fick knappast fram orden öfver läpparne.
Denna trotsiga, syndfulla förklaring i hans eget hem,
inför honom sjelf af ett af hans egna läsbarn hade
helt och hållet bragt honom ur koncepterna.
Han hoppades få veta allt, och han skulle
icke ha varit sträng emot henne, om han hade fått
det. Men då hade han naturligtvis velat ha en
bekännelse in i minsta detalj ... men nu, då han kände
sig helt och hållet sviken i sina förväntningar — en
smula cyniskt anlagd, som han var — retade han
upp sig allt mera mot den förderfvade varelsen och
grep henne till sist ganska hårdhändt om armen, i
det han sade till henne i en kort, befallande ton:
»Ur mitt hus, eländiga, tills du ångrat din synd
och vill förödmjuka dig inför Gud och menniskor!»
Hon böjde sig mekaniskt och tog upp sina
stackars böcker — mormors psalmbok, som gått i arf
inom slägten, och katekesen, som hon fått af sin
gamle vän, folkskolläraren.
Då hon kom att tänka på mormodern och
magister Hellstenius, brast hon i gråt och sökte qväfva
snyftningarna i förklädet.
Stackars mormor!... stackars gamle magistern!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
