Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med Erik mer ifrigt än den, som därigenom skulle förlora
hoppet att ärfva kronan? I sanning, Karin Månsdotter måste
hafva haft ett sinnelag, hvars naturliga mildhet ingen
egen-nyttig beräkning kunde förderfva. Erik påstår i sin dagbok
for denna tid, att man eggade Karin till att banna honom
och tillvita honom hans förseelser. Detta är väl möjligt,
ehuru med stöd af hans virriga utgjutelser kan ej gärna
någon hård dom öfver Karin fällas, och säkerligen fann hon, att
hennes största makt låg i hennes godhet, och det blef också
den vägen hon vanligen beträdde. Konungens helsotillstånd
ingaf henne allvarliga farhågor, och genom gåfvor till
Vadstena ännu lefvande klostersystrar sökte hon vinna dessas
förbön. Det katolska åskådningssättet var ej ännu, såsom
häraf synes, i Sverige utdödt.
Kung Erik var fast i sitt beslut att äkta Karin. Om
också hans lynnes nyckfullhet ibland drabbade äfven henne,
utöfvade hon likväl ett visst välde öfver honom. Därföre
uppställer han också i alla sina uppgörelser med hertig Johan
såsom en oafvislig fordran, att det skulle stå honom fritt att
med henne ingå ett lagligt äktenskap, att deras barn skulle
få samma arfsrätt till kronan, som han själf haft, och att
slutligen hon och hennes barn ej skulle lida någon förföljelse
eller orätt, ifall han doge.
Emellertid ingick kung Erik med Karin Månsdotter en
kyrklig trolofning, sådan denna då var vanlig och än finnes
erkänd i svensk lag, vare sig nu detta skedde på sommaren
eller under hösten 1567.
I den slutliga förlikning bröderna ingingo den 10 jan.
1568 lofvade också Johan, att det äktenskap konungen ingått
med »fru Catarina Magnusdotter skulle af honom aktas
såsom ett rätt och fullkomligt äktenskap, ändock kyrkogången
och de ceremonier, som med bröllop vara pläga, nu icke så
strax kunde hållas för detta närvarande krig och för andra
förefallande lägenheters skull».
Ej många dagar efter denna förliknings undertecknande
blef Karin moder till en son. Han föddes i Nyköping, dit
Karin från Svartsjö öfver Södertelge följt sin make, som
ärnade draga i fält mot danskame. Erik var en lycklig
fader, ville genast ställa till dop och bjöd grefve Peder Brahe
och friherre Sten Leijonhufvud till faddrar. Dopet blef emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
