Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af h vilket erhålles det i handel
förekommande Benzoeharts, hvaraf fås
Benzoesyra.
Berberis, m. = Surtorn. Det
förra namnet är likväl mest brukligt i
skriftspråket.
Berberisrost, se Rost.
9 Bergamot (uttalas oftast
Perga-mott), m., en sorts runda, mycket
saftiga Päron.
Bergamotolja, f., en eterisk olja
af pomeransskal.
Bergbräcka, se Bräcka.
Bergdusk, m., en prydlig fjellväxt
af slägtet Bräcka, med vfvig blomruska,
hvita blommor: Saxifraga Cotyledon L.
Berggröe, se Gröe.
Berggyllen, se Gyllen. ,
Bergklöfver, se Klöfver.
f Bergknopp, Linné, en art
Fetknopp (Sedum rupestre L.).
+ Bergmynta = Harmynta.
Bergrör, se Rör.
Berg-skrabba, f., en mångårig ört,
växande på Öland och Gotland, med
talrika blå, i ett hufvud samlade
blommor, fyra fria ståndare: Globularia
vulgaris L. Benämnes i
trädgårdsspråket vanligen Blåboll.
i Berg-skälla, f., Liljeblad =
Svarthö.
Bergslok, se Slokgräs.
Bergspring, n., smärre
Bräken-arter, tillhörande slägtet A splenium L.,
växande i bergspringor. Sjelfva
hällarna grönska om vintern af Bergspring.
Bergsyra, se Syra.
+ Bergsöta — Stensöta.
Berthram, se Battram.
Beskapel, se Apel.
Besksöta, f., en klängande buske
af Bolmväxternas familj, med
knippevis sittande blå blommor och röda bär:
Solanuvi Dulcamara L. Bären kallas
Hållbår Smål., Ormbär Österg.,
Trollbär Söderm., Villbär Verml.
Beta, f., ett för bordet, för
sockerberedning och till foder allmänt odladt
örtslägte: Beta l. Man skiljer deraf
flera arter:
Rödbeta,Hvitbeta,Foderbeta.
Betel, m., som i Orienten allmänt
tuggas såsom tobak, beredts af bladen
utaf Piper Betle l. och af irukterna
utaf ^Ireca Catechu L.
Bibinell, förderfvadt uttal af
Pim-pinell.^
f Bigarrå, m., en artförändring af
Körsbär.
Binda, f. Detta namn tillkommer
rätteligen afdelningen Helxine af
slägtet Polygonum eller Slideknä, hvars
arter slingra sig omkring andra växter,
såsom Akerbinda (Polyg. Convolvulus
L.) och Löfbinda {P. dumetorum I,.),
den förra växande på åkrar, den senare
bland buskar.o Oegentligen är namnet
tillagdt dels Åkervindan, emedan
denna likaledes omslingrar andra växter,
t. ex. benämningarna Drabinda,
Snarbinda (snärjbinda), och dels
Snarref-van, t. ex. Hummelbinda (Dalarne)*
Linbinda, Bindsleskorf (se Skorf).
Bingel, m., en mångårig ört med
små, gröna, enkönade blommor, utan
kronblad, och med tvåknölig frukt:
Mercurialis perennis L. Torkad blir
Bingelen svartblå,’ hvilket i förening med
det Latinska namnet förvärfvat honom
rop för magiska egenskaper. Bingelen
»är en skadelig växt för fåren, så väl
som för menniskan». Linnés Öl. resa 146.
Binka, f., örtslägtet Erigeron L.,
skildt från öfriga Boväxter genom sina
smala, nästan trådlika strålblonlmor.
Rödbinka (E. acris l.) är allmän.
Anm. Hos äldre förf. föres denna
växt till slägtet Gråbo och benämnes af
Franckenius och Tillandz Rödbo.
Namnet Binka är en flexion af Bo, liksom
Böna, Bynke. Namnet Rinka — i
Back-rinka, Dal. — är troligen samma namn,
men föres till Achillea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
