Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. 1
f Bisam, m., utgår.alldeles.
f Biskopsört, efter Liljeblad
—-Fingerhatt.
Bitterblad, n., en art af Pilört,
utmärkt genom brännande smak:
Polygonum Hydropiper L.
Bitterkrasse, se Krasse.
Bitterilljölke, n., ett örtslägte
snarlikt Hökfibla, men skildt derifrån
genom på tvären strimmiga frukter
och genom fruktfjun på stift. Picris
hieracioides l., med mycket sträfva
blad och bitter mjölksaft.
Bitter näfva, f., ett af de mest
förolyckade namn, gifvet i systematiskt
intresse åt ofvan anförda Bitterblad.
Huru man för Polygonum fått det
orimliga slägtnamnet Näfva, hvilket
så väl passar till Gerauium, se under
Näfva.
Bittersalsa, f., se Krasse.
Bittersöta — Besksöta.
Bitterväxter, raturliga familjen
Gentianeas Juss., Tvuhjertbladsväxter
med sambladig, regelbunden krona;
frukten fji, tvåskalig, med frön fästa
vid skalens kanter. Hit höra Stålört,
Arun och Bläcken.
f Bitterört, f. Ett sådant namn
finnes icke; Alyssum heter Sandhvita.
Bjugg, n., den forusvenska
benämningen på «äéesslaget Hordeum L. I
vårt folkspråk är det vanligaste
namnet Bygg, liksom i Isländskan
(Danskan har Byg, Engelskan Big); men i
skriftspråket brukas nästan
uteslutande benämningen Korn, i bibeln både
Bjugg och Korn. — Man har deraf
flera arter med egna namn. Jfr Korn.
*hBjälla,f., benämnes i vissa
landsorter Lilla Blåklockan, t. ex. i Småland
Dombjälla, i Dalsland Märrbjälla. —
Jfr Skälla.
Björk, f. , ett allmänt bekant slägte,
tillhörande Kummerträden (Betulinece
Eich.). Björken är ett äkta nordiskt
träd, som äfven på fjellen närmar sig
snögränsen.
Björkens runda, hvita stam
Sken lik en pelare af silfver fram.
franzén 3: 180.
Som skalden till sin himmel, har jag
trängtat
Till. björkarna omkring min moders
hus.
TEGNÉR 2: 48.
Jag minnes dig i aftonskuggans
sus-• ning
Af höga björkar vid den stilla sjö.
geijer I. 3: 323.
Björkarna gro kring den älskades graf
Och fläta sitt skugghvalf deröfver.
t SEHLSTEDT 1: 4.
Dvergbjörk, en förkrympt buske,
med små, runda löf, växande i
fjell-och bergstrakter: Betula nana L.
Denna har mångfaldiga namn i
allmogespråket, såsom Fredagsbjörh
(Långfredag sbjörk, se detta ord),
Horbjörk, Källingbjörk, Myrbjörkm.
fl. Ofta säges ris i stället för björk.
Fjellbjörk, en medelstor buske,
mest lik Dvergbjörken, men högre,
upprätt växande: B. alpestris Fr.
Glas- eller Svallbjörk, träd, med
lösare ved, klibbiga årsskott och
knoppar: B. odorata Bechst.
Häng- eller Slokbjörk, gammal
Masurbjörk, med hängande grenar.
Så viftar ock hlingbjörkens
midsom-marsdrägt
Kring snöhvita stammen för
vind-alfers flägt.
ling 1: 140.
Kartbjörk, gammal björk,
synnerligast Svallbjörk, af hvilken näfvern
blifvit flådd, hvarefter barken blir
skroflig, lik kart på ett sår.
Marbjörk, högväxt buske, med
finludna qvistar och löf: B. pubescens
Ehbh.
Masurbjörk, högstammigt träd,
med triangulära, långspetsade blad,
liksom qvistarne kådprickiga: B.
verrucosa Ehbh. Har den hårdaste ved.
En gammal, knotig björk med masur
inne.
RUNEBERG 5: 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
