Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bläcksvamp, m., ett slägte bland
Skifsvamparne, hvars samtliga arter
hastigt upplösa sig i en svart, bläcklik
vätska: Coprinus Fb.
Bläddrerot, f., slägtet Utricularia
l., vattenväxter med hårfint delade,
biåsbärande blad, hvilka hålla örten
flytande i vattenytan under
blomningen. Blommorna äro tvåläppiga och
försedda med endast två ståndare.
f Bl äror, f. pl. = Tarald.
Bläsa, f., en ettårig, med Molla
vanligen förvexlad ört, men närmare
beslägtad med Amarant genom sitt
fröhus, och lätt känd af sina
hvitfläckiga blad. Amarantus Blitum L., nu förd
till slägtet Euxolus Rafin. Jfr Bot. utfl.
2: 113.
Bo ingår i namnen på en mängd
växter af Hålkblomstriges familj,
såsom Gråbo, Gullbo, Rödbo (nu Binka),
Boört. Då alla dessa hafva många små
blommor inom gemensam hålk, torde
ordet bo här hafva betydelsen »nidus».
i BockMad, n., ett vanligt
växtnamn, men tillagdt de mest skilda
växter, t. ex. Bläcken (Skåne), bladen af
Konvaljen (Smål.), slägtet Rams
(Po-lygonatum) ochKärleksörten(»Bocke-bläcke»).
Bockliorn, se Brandkorn.
Bockrams^ se Rams.
Bockrot, Norrl. = Äng-anis.
Bockskägg, n. 1) De greniga
arterna af svampslägtet Clavaria L. 2)
Ofversättuing af det Grekiska
Trago-pogon; detta namn har dock aldrig
ingått i allmänna språkbruket, utan den
odlade arten af slägtet Tragopogon l.
kallas Hafrerot.
f Bocksvärd, n., Gotl. =
Svärdslilja.
BofiS (Tysk. Bofist), m.,
svampslägtet Bovista (l.), föga skildt från de
egentliga Röksvamparne.
Bolion Upas, ett för sina giftiga
egenskaper namnkunnigt träd på Java:
Antiaris toxicaria Leschex.
Bolivete, n., rätteligen Bokhvete,
ett bekant sädesslag, som har sitt
namn af frukternas likhet med
bok-ållon: Fagopyrum esculentum Moench.
»Bohvetet gifver bina mera honung än
någon annor ört». Linnés Sk. resa 97.
Bok, f., det vackraste afovåra
inhemska löfträd, tillhörande
Allonträ-den: Fagus silvatica l. Bildar stora
skogar i södra Sverige. Kallas äfven
Rödbok, till skilnad från Annboken.
Bokens fruktskåjar kallas Gjortar,
sjelfva frukterna Ållon. — i bokens
skugga kunna spädare plantor ej uppväxa.
i skygd af den -lummiga boken
du hvilar.
ADLERBETH 9.
Anm. Med det i bibeln omnämnda
bokträdet kan omöjligen förstås vår Bok,
hvilken ej växer i Orienten, utan snarare
en art Ek, liksom det Grek. qjriyoq är
en art af detta träd.
Bolltistel, m., en tistelväxt med
i klotform samlade blommor, omgifna
af eget blomfoder: Echinops
sphcero-cephalus l. Kallas äfven Tistelboll.
Bolmrot, f.,Vesterg. = Sprängört.
Bolmväxter, en talrik familj
bland Tvåhjertbladsväxterna, med fem
ståndare, fästa på den sambladiga,
regelbundna kronan, och tvårummig
frukt, dels fröhus, dels bär: Solanacece
Jtjss. De flesta af hithörande växter
äro narkotiska och giftiga, såsom
Bolmört, Tobak, Spikklubba, Dvalbär
(.4-tropa).
Bolmört, f., en allmän, giftig,
stinkande, klibbig ört med smutsgula,
inuti mörkådriga blommor:
Hyoscyamus niger l. Rötterna likna
Palster-nackors, hvaraf örten äfven benämnes
Vild Palsternacka. Som Bolmörtens
rötter äro mycket giftiga, måste de
noga skiljas från Palsternackans.
Bomull (Tysk. Baumwolle), f., en
hvit, mjuk, trådig ludd, som omgifver
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
