- Project Runeberg -  Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen /
14

(1880) [MARC] Author: Elias Fries - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fröna hos arterna af Bomullsslägtet:
Gossypium l. Af detta slägte finnas
flera arter med dels trädstam och dels
örtstam.

fBomullstistel,
Nerike=Tistel-borre.

Bondtobak, se Tobak.

Bonässla, f., en kring hus och byar
växande ört af Sugeväxternas familj,
vanligen förd till Leonurus L., men
enligt folkspråket rättare tillhörande
Bal-lota l., hvilken skiljes från den förra
genom hjertlika, endast sågade blad.
Bollota ruderalis Sw.

t Borstj m. Så benämnas i
allmogespråket flera gräs med borstlika
blad, t. ex. Stagg (Finnborst,
Ängborst), Sandborst (Borstgräs,
Borst-tåtel) m. fl.

Borste, m., en i Dalsland och flera
andra landskap bruklig benämning på
Borst-tisteln; men vanligen tillägges
ett epitet, såsom Brudborste (Smål.),
Gullborste (Jemtl.). Ordet borste ingår
tillika i både slägtnamn, t. ex.
Gullborste (Linosyns vulgaris Deo.),
Ringbor-ste, och artnamn, t. ex. Borstnäglika.

Borstgräs, n., ett grässlägte med
mycket långa agnborster: Stipa L. Vår
inhemska art, S. pennata l., se
Fjäderborstgräs.

Borstnate, se Nate.
Borstnäglika, se Näglika.
Borst-tistel, se Tistel.
Borst-tåg, se Tåg.
i Bosört, Blek. = Besksöta.

Boväxter, Blomhålksväxter med
talrika pipiga, femdelade blommor i
disken och vanligen utdragna, tunglika
blommor i kanten, samt med mjuka
hålMjjäll: Corymbiferce Jvsb.

Jfjört, f., ett i Helsingland
brukligt namn på Korsörten (Senecio
vulgaris L.), hvilket antagits som
slägtnamn för Senecio. Jfr Korsört, Stånds.

Brake, Brakved, äfven Bråke
och Bråkbuske, m., en på fuktiga
ställen växande buske, snarlik Al, men
med fullständiga blommor och svarta
bär (af äldre förf. kallad Svart-al):
Rhamnus Frangula L. Frukten
benämnes Brågon. — Brakved torde vara
öfversättning af Frangula. — Namnet
är brukligt endast i Svea rike; i Göta
rike kallas växten allmänt och
lämpligare Tröske.
f Brake, m., Gotl. = Mjödört.

Anm. Detta namn (liksom flera andra
på Gotland nationaliserade) är
synnerligen märkvärdigt, emedan derigenom
ty-des det hos abbedissan Hildegard
förekommande Brachwurz, hvilket Tyske
språkforskare ej kunnat bestämma.

Brambär, se Bringbär.

Brand, m., ett svart, kimröffllt
doft, tillhörande svampslägtetCfc^a^o
Batjh. ; utbildas hos vissa växter,
företrädesvis i fröredningsorganerna,
hvilka den förstör, t. ex. Fiblebranden på
Kornfiblan, Hafreroten m. fl.
Skadligast är

Brand i säd, hvaraf man har två
skilda arter: 1) Sotbrand, äfven Sot>
Sotax kallad {[Ist. Segetum Fb.),
hvilken angriper sädesslagens (utom
Rågens) frön, äfvensom flera vilda
gräsarters, och, sedan den tunna
omgif-vande hinnan brustit, utbreder sig
som ett sotlikt doft. 2) Kolbrand
(Ust. Caries Deo.), hvilken hemsöker
Hvetearterna och uppfyller det
missbildade kornet med en i början
svart-brun, fetaktig massa, men sedan
öf-vergår till ett fint, torrt, stinkande
pulver, utan att fröet sönderspränges.

Brandkorn, n., ett missbildadt
sädeskorn, vanligast på Rågen, men
äfven förekommande på vilda gräs;
utväxer till en svart, hornlik massa,
allmänt känd und«r namn af
Mjöl-dryga, Mjölöka, Bockhorn,
Hungerkorn eller Korntagg m. fl., och
hvilken är ganska giftig: Spermoedia Cla-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fesvvaxt/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free