- Project Runeberg -  Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen /
15

(1880) [MARC] Author: Elias Fries - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vus Fe. 1 bibeln räknas den till
landsplågor: Amos 4: 9; ffaggai 2: 18.
Brandrost, se Rost.
Braxenblomster, se Bräsma.
Braxengräs, n., en under vatten
växande Groddtrådsväxt, med syl-lika
blad, närmast förvandt med
Bräken-växterna: Isoétes lacustris L. —
Brax-nen anses under lektiden från
sjöbottnen upprota Braxengräset, som då
flyter upp på vattnet. Se Linnés Fl.
Svec. n. 951.

i Bredkrasse, m.=Bitterkrasse.
Namnet är en mindre passande
öfver-sättning af Lepidium latifolium L.

Bremle, Skåne = Lingonris.
Bresilja, f., ett färgstoft, som
er-hålles af flera Amerikanska trädslag:
Röd Bresilja, äfven Fembock kallad,
fås af C(Bsalpinia echinata Lam., m. fl.;
Blå Bresilja, äfven kallad Kampesch,
bekommes af Hcematoxylon
campechi-anum l.; Gul Bresilja, se Gelbholz.
Af Bresiljan säges Brasilien erhållit
sitt namn. a

Bresil! och du, Kampesch! kring edra
vikar sträckt,
Den färgträdsskog, som än på silkets
väfda drägt
Med sina spånors saft dess ritningar
bestrålar

Och än palatsens golf i mosaiker målar.

~ OXENSTJERNA 2: 132.
Anm. Ofvan -anförda, såsom färgstoft
allmänt kända benämningar har jag
ansett nödigt att upptaga; men deremot
har jag icke funnit lämpligt att antaga
Svenska namn på de trädslag, af hvilka
de förmodas vara erhållna, emedan dessa
icke kunna växa i Sverige.

Bringbär, n., Vesterg. och
flerstädes = Hallon.

Anm. Namnets hänsyftning är
omtvistad ; Wahlenberg anser det rätteligen
vara BHnkbär. Snarare bör det (såsom i
Yermland) vara BrinnMr, i likhet med det
Jemtländska Brännbär, emedan Hallon
bäst frodas på svedjeland; men snarast
skulle jag vilja antaga, att det är
förvandt med Brambär, Brombär, Brumbär.
Ett orätt uttal eller en felaktig
uppteckning är Hingbär.

Britse lök, se Sankt Britae lök.

Brombär, se Bringbär.

Brosklaf, se Laf.
f Brud och Brudgum =
Får-kummer.
Brudborste,Smål.=Borst-tistel.

Brudbröd, n., en art af slägtet
Spirea, med mycket sammansatta,
fin-delade blad, hvita blömvippor, söta,
ätliga rotknölar: Spircea Filipendula L.
Kallas äfven Svinbröd, Svinkrässla,
Galteknapp, Somilla m. fl.

Anm. I Linnés Sk. resa, s. 238, anföres
ett märkligt exempel på växtnamnens
förvexling i folkspråket. I en trakt af
Skåne, der Konvaljen ej växte, hade man
öfverfört detta namn till Brudbrödet,
ehuru ej den aflägsnaste likhet finnes
mellan dessa växter.

f Brudgran = Brudsporre,
f Brudgum-pors, Blek. =
Loppört.

0 f Brudgumsknappar, Smål. =
Akervädd.

f Brudljus, Blck. =
Flugsporre-blomma.

Brudsporre, m., i allmogespråket
Brudgran, prydliga växter af
Nosse-växternas familj, med röda blommor,
som hafva långa sporrar i ett ax:
Gym-nadenia R. Be.

f Brudtvål, m. = Brännande
Pilört.
Brumbär, se Bringbär.

Brumväxter,
Tvåhjertbladsväx-ter med fem kronblad, talrika på fodret
fästa ståndare, och småfrukter:
familjen Senticosce l. Hit,.höra Hallon,
Nypon, Smultron m. fl. Namnet
här-ledes af det fornnordiska ordet brum
(blad, löf), emedan frukterna vanligen
sitta bland bladen.

Brunliven, se Hven.

Brunkulla, f., en mest i Jemtland
växande art af Nossefamiljen, skild
från alla öfriga arter genom sina
svartbruna blomax: Nigritella angustifolia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:27:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fesvvaxt/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free