Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växer ofta0 på ouppodlade ställeu. —
En annan, Akerdodra (C. sativa Fr.),
växer bland säden oeh odlas för sina
fröns användande i oljeslagerierna. —
Bekantast är Lindodra {C. foetida Fr.),
med uppblåsta skidor, hvilken växer
bland linet oeh deraf i folkspråket fått
namnet Lindotter.
Dosta, f., äfven Ringdosta, ett
slägte bland Sugeväxterna, med
blommorna sammandragna i ett hufvud:
Clinopodium vulgare L. — Namnet
här-ledes af fornnord. pustr, qvast, viska;
tusta, sammandragen i en knippa, [isl.
pustr förekommer i den uppgifna
betydelsen hos Björn Haldorson, men icke
hos senare ordboksförfattare, såsom
Fritz-ner och Cleasby-Vigfusson. Norska
folkspråket har Tust, liten vippa, tofs; Tusta,
knippa (af halm o. d.); tusta,
samman-veckla, hoptrassla. Utg.anm.] Jfr Konig.
i Drabinda, f., en i Skån^ oeh
flerstädes bruklig benämning på
Aker-vinda.
i Dragblad, n., enligt Linné ett i
Småland förekommande namn på
Al-chemilla vulgaris L. Det synes nu vara
utgånget; åtminstone har jag der hört
det tilläggas endast Groblad.
Drakblod, n., ett bekant harts,
som erhålles af det utländska
trädslaget Pterocarpus Draco L., äfvensom
af Calamus Draco Willd.
Drakblomma, äfven Draknos,
i’., ett inhemskt örtslägte af
Sugeväx-ternas familj, med blå blommor:
Dra-cocephalum Ruyschiana h.
Droppmossa, se Mossa.
f Drufbild, m., en art Mögel:
Botrytes Mich. Detta oeh en stor mängd
andra, rent af mikroskopiska svampars
namn, upptagna i Dalins ordbok efter
Liljeblads Flora, måste ovilkorligen
utgå.
i Drufhyacint, m.=Perldrufva.
Sedan slägtet Muscari Mill. nu blifvit
skildt från Hyacinthus L., eger ifråga-
varande, i systematiskt intresse gifna
namn ieke vidare någon tillämpning.
Dufkulla, f., en vaeker hvit
skogs-blomma af Hvifveväxternas familj, den
enda Svenska växt med sjudelad krona
oeh sju ståndare: Trientaliseuropceai..
Dufkullan, sommarens förste härold,
lyser som en stjerna i den dystra skogen.
i Dufkål, Vesterg. == Vägsenap.
+ Duflins, se Lins.
f Dufråg, m., en olika tillämpad
benämning på åtskilliga mossors
frö-gömmen.
f Dufstol, Dufvestol,
in.=Blå-klett (Blåklint).
f Dufvefot, m., enligt Wablenberg
Geranium columbinum I,.; öfversättning
efter Latinet. .
f Dufägg, n. = Tarald.
Duggört — Daggskål,
f Duk-ricin, m., ett alldeles
onödigt namn på Ricinus Mappa L. från
Ostindien, med hvilken växt Svenskar
svårligen komma att göra bekantskap.
Dulcamara = Solanum
Dulca-viara l., se Besksöta.
f Dunstockar, m. pl., Gotl. =
Kafveldun.
Dunört, f., ett artrikt slägte af
Kropp växternas familj, med
regelbundna fyrbladiga kronor oeh åtta
ståndare: Epilobium l. En art, Luden
Dunört (E. hirsutum L.), odlas
stundom i trädgårdar som prydnadsväxt.
Durrlia, f., Durrhakom, n.,
ursprungligen ett Negerfolkens sädesslag:
Holcus Sorghvm L.
iD II vagräs, efter Wahlenberg
Centunculus minimus L. Namnet är mig
obekaut, oeh det förekommer icke hos
någon annan författare än Wahlenberg.
Dvalbär = Galnebär (Atropa
Belladonna L.).
i Dvalkullor, Yalkullor
(skrif-ves vanligen, men orätt Ilvalkullor),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
