Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f. pl., benämning i Jemtland på
Äng-bulle. Man plägar om
midsommarsnatten lägga växten under
hufvudgär-den för att försättas i extatisk sömn.
(Sannolikt härledes val af dvala.)
Dverg- ett mycket vanligt epitet
så väl till lågväxta arter, t. ex.
Dverg-björk, som till artförändringar, t. ex.
Dvergapel.
Dvergmandel, se Mandel.
Dyblad, n., en på vatten flytande
v-äxt, med njurlika, skaftade blad och
hvita blommor: Hydrocharis Morsus
rance L.
Dyborre, m., en under vattnet
växande ört, med svärdlika, hvasstandade
blad och rosenröda blommor:
Stratio-tes aloides L. Dyborren är, enligt
Linné, Nordens enda palmartade växt.
Dy fr lik en, se Fräken.
Dyfvelsträck, m., ett slags
gummiharts, som erhålles ur roten på
Fe-ruia Asa foetida L., en Umbellat i
Persien.
f DyniOSSa utgår, liksom öfriga
endast i systematiskt intresse bildade
namn på mossor böra utgå, helst de
aldrig komma att urskiljas af
allmänheten och ej heller begagnas af
botanister.
f Dynaman, m. (se Linnés Sk. resa
148) = Kafveldun.
* Dynaskräppa, f., Skåne. En
mycket storväxt art af slägtet Syra,
med ganska smala blad: Rumex
Hy-drolapathum Huds.
f Dyplanta, f. == Äfjebrodd.
Dån, m., örtslägtet Galeopsis L.,
tillhörande Sugeväxternas familj, skildt
från de öfriga genom tvenne från
kronans nedre läpp uppskjutande tänder.
De flesta arter hafva stickande hår,
synnerligast Hampdånen (G.
versicolor Curt.) med stora blommor, till
färgen gula, utom den nedre läppen, som
är mörkröd. För dessa hårs skull
kallas de i folkspråket Nässlor. (Nässla
heter, enligt Dioscorides, på Dakiska
språket >)vv.)
Dårrepe, se Repe.
f Dåska, f., Skåne =
Lin-snar-refva. — Namnet är sannolikt härledt
från Dodra, hvilken benämning i
Engelskan (Dodder) öfverföres till Cuscuta.
E.
Ebenholz, m., utmärkt hårda
trädslag från Orienten, som användas till
finare snickar-arbeten, förnämligast
Svarta Ebenholzen, hvilken erhålles
af Diospyros Ebenum L. fil. Omtalas
ofta i bibeln, under namn af Hebenträ,
såsom en dyrbar handelsvara från Ofir.
Blott Indien alstrar
Ebenholz; hos Sabeerna blott gror
rökelsebusken.
ADLERBETH 75.
t Eckergräs, se Äckergräs.
i Efsing = Äxing.
o Ek, f., ett allmänt bekant träd af
Allonträdens familj: Quercus Robur L.
Frukten kallas Allon, i vissa landsorter
Akarne (af Isl. akarn). Eken är våra
skogars*ädlaste, hårdaste trädslag.
Eken i sin höghet stolt, och hedrad
i sitt fall,
Han(!) skogens konung (!) var, och
böljans blifva skall.
OXENSTJERNA 2: 93.
I Djurgårds-ekar, susen vänligt öfver
Den störste sångarns bild, som Norden
’ bar!
yt tegnér 3: 215.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
