Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svårligen kan uteslutas. I folkspråket
liar det aldrig upptagits.
f Gantora, f., synes vara rätta
uttalet af ett i Dalarne mycket förbråkadt
namn på Köllikan (Galentora,
Garn-tora, Ganlola). Namnet tillhör icke
riksspråket, ineu torde i lingvistiskt
hänseende vara af intresse, såsom
sammansatt af det mystiska ordet gan. Jfr
Ihre och Rietz. Jag har en gång i
Småland hört gantora användt som
liktydigt med trollknuta. Se Bot. uljl.
2: 116.
Gasse (sammandragning af
Gås-hafré), m., benämnes i Skåne och på
Gotland Råglostan. — Härmed
be-slägtadt är namnet Gassa-råg (Linnés
Sk. resa 78), råg, som uppvuxit
sjelf-sådd, blandad med Gasse.
Anm. Af Liljeblad (se hans Flora, 2
uppl. s. 469) är slägtet Orobus l. benämndt
Gasse, men detta namn är förkastligt.
Gatkrasse, se Krasse.
Gegal, m., torde vara rätta uttalet
för ett i norra orterna brukligt, men
i uttal mycket vexlande namn (Gegål,
Gegan, Gegar, Jäger m. fl.) på Aira
cazspitosa L. Härledningen är oviss,
möjligen af gigel, ojemn (såsom i
»gi-geltänd»), motsvarande växtens öfriga
namn: Tof, Bunke.
f Gelbliolz, m., ett gult färgstoft,
som erhålles af en Nordamerikansk
växt: Machira tinctoria I)on, beslägtad
med Mulbärsträdet. Kallas äfven Gul
Bresilja.
f Gentian, f., det Latinska
Gentiana, brukas i apoteksspråket i stället
för Stålört. Gentian-oin benämnes
äfven Baggsöte-vin.
f Georgin, f., benämnd efter
konung Georg III i England, kallas
rättare Dahlsros, Dahlia. Af denna
allmänt värderade prydnadsväxt har man
öfver hundra afarter med egna namn.
i Geranium, n., är det rent
Latinska namnet på Näfva. Det tillägges
egentligen endast de utländska
Pelar-gonierna, hvilket senare namn bör
föredragas, men upptagas blott i bihang
till en Svensk ordbok.
t Getapel, Getbark = Vägtorn,
t Getblad, Getklofving,
Get-klöfver, Getkål = Bläcken.
f Getmat, m., Nerike =
Foder-bräken.
f Getnos, f. = Frossört. Namnet
anföres af Retzius, Wahlenberg,
Hartman, men är mig veterligen obekant i
folkspråket.
f Getpors, m. = Sqvattram. Ett i
Upland m. fl. provinser brukligt namn.
Getrams, se Rams.
f Getrofva, f., Nerike =
Foder-bräken.
f Getstabb, m. 1) Vesterg. =
Kropp; 2) Verml. = Bräken: Pteris
aquilina L.
Getväpling, se Väpling.
+ Gibbergräs, n. = Skogsnäfva.
Namnets betydelse okänd.
f Giftträd, obestämdt namn på
flera giftiga trädslag i de tropiska
länderna. Jfr Dalins ordbok.
Gigelsärt, f., benämning på
Ärtväxter med gula blommor och mycket
olika långa kronblad (jfr derföre i
språkligt hänseende gigel uti »gigeltänd»).
Namnet afser egentligen Lotus
corniculatus L., men är i folkspråket äfven
tillagdt Ängsvialen.
f Giktgräs, n., Verml. enligt
Wahlenberg = Linnésört.
f Giktrot, f.,. enligt Wahlenberg
= Karborre.
’ f Ginseng, m., roten af Panax
Ginseng, hvilken i China och på Japan
så högt skattas som läkemedel, att den
uppväges med lika vigt guld.
Gilist, m., småbuskar af
Artväx-I ternas familj, med gula blommor, alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
