Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GJORTAR—GRANATTRÄD
33
ståndarne sammanväxta: Genista l.
Ginstbuskarnfe växa bland Ljung,
synnerligast i Halland. Vi hafva deraf tre
arter:
Färgginst, med släta grenar: G.
Unctoria L.
Knntginst, med knutiga grenar:
G. pilosa L.
Tagg-ginst, med taggiga grenar:
G. germanica L.
Den vilda ros sin vällukt göt
Bland ginstens ånga, ljuf och söt.
arnell 32.
Gjortarj m. pl., benämning på
Bokens fruktskålar, omklädnaden kring
dess ållon (månne af gjord,fördel ?).
i Glansfrö, n.3 Sv. Bot. = Stenfrö.
Glasbjörk* se Ejörk. — I Dalins
ordbok återgifves detta namn med
Betula fragilis, en benämning som ej
finnes i hela botaniska litteraturen.
Glasört, f., en ört tillhörande
Mol-laväxterna, men med fjäll-lika blad
och ledade, köttiga grenar: Salicornia
herbacea l. Glasörten växer på
hafs-stränder, och lemnar soda.
Glim, Glimster, m., örtslägtet
Silene l. tillhörande Näglikeväxterna,
skil dt från sina slägtingar genom
tren-ne stift. Namnet är lånadt från
Norskan, emedan vi icke ega något Svenskt,
men är närförvandt med Klint.
Rödglim, en vanligen odlad art,,
med röda, i en qvast sittande
blommor : S. Armeria L.
Ängglim, en på torra backar
allmän art, med hvita, nickande
blommor: S. nutans L.
Glis, m., en Umbellat med
findela-de, glänsande blad: yEthusa Cynapium
l. Namnet är mycket gammalt,
gemensamt för de Germaniska språken
(jfr Isl. glys, glans). T. Gleisse.
Växten benämnes vanligen, men i
systematiskt hänseende origtigt, Vildpersilja;
med Persilja har den ingen närmare
slägtskap.
Fries, Svenska växtnamnen.
i Gliseblad, n., tillägges stundom
den näst föregåendes, men i Skåne
rätteligen Konvaljens blad.
f GlÖsen, m. Så benämnes i
Linnés Sk. resa, s. 284, Färgginsten.
f God Henrik kallas i
skriftspråket en art af Molla: Chenopodium
Bonus Henricus l. ; men namnet har ej
nedträngt till folkspråket.
i Golfsvamp = Svamp i hus.
Gor- (Gorr-) tillägges förkrympta
former af Tall, Gran: Gortall,
Gor-gran. \
f Gorbilla, f., svampslägtet
Lyco-gala Mich. Om man klämmer svampen
då han är ung, utflyter derifrån en
vårlik vätska.
t Gortistel, m. = Åkertistel,
i Gorvälta, f., Dalsl. = Odon.
i Gossen i det gröna, se Adonis.
Gotlandsrofya, se Rofva.
Gran, Grän, f., ett allmänt bekant,
ständigt grönskande barrträd, med
ensamt sittande barr: Abies excelsa Dko.
En odlad Amerikansk art, med
plattare, på undre sidan hvita barr,
benämnes Silfvergran. — Frukterna kallas,
liksom Furens, Kottar eller Borrar.
En lummig gran ur klyften tränger,
Som rann för tio åldrar opp. ~
creutz 52.
De gamla granar våren röna,
Som lyser opp det mörka gröna
Med späda knoppars purpurfjäll.
GYLLENBORG 1: 185.
Granar på klipporna stå och skyldra
med gungande lansar.
DAHLGREN 1: 141.
Granat-träd, n., ett ständigt
grönskande träd, med glänsande löf,
närmast beslägtadt med Myrten: Punica
Granatum L. Dess frukter,
Granatäpplen, likna vanliga äpplen, men
hafva helt olika inre byggnad; de äro
läckra och svalkande. Af dem pressas
ett angenämt vin: Granatvin. Trädet
omtalas flerstädes i bibeln; dess
ursprungliga hemland är Orienten, men
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
