Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEGLANTYR—NUNNEÖRT
87
Neglantyr = Lukttörne. Jfr
En-geltorn.
Neglika, Nejlika, se Näglika.
(Ordet anses härleda sig från nagel,
spik, stift; jfr T. Nägelein, hvarmed
närmast afses Kryddnäglikan, i
anseende till blomknopparnes likhet med
små nubbar.)
Nejkon (Najkon), n., Gotland ==
Backsmultron. Namnet kommer af
det Ryska nika, bär, hvilket ord
förirrat sig till Gotland.
Nicht, m., en från Tyskan lånad
benämning på Lumrik. Se
Mattlum-mer.
Nicktistel, se Tistel,
i Nippramsgräs = Silfverört.
Njupon, se Nypon.
f Njurlaf utgår.
Nocka, f., ett särdeles gammalt,
dyrbart namn, af det nu nästan
förlorade nocka, ludd. (Se Ihres Gloss.)
Till-lägges mycket ulliga växter, men
tem-ligen obestämdt.- Jag har hört det
hänföras äfven till Musörten; lämpligast
synes det mig dock tillkomma våra
Svenska Cinerarier eller ock
Tepb.ro-seris Reich., ett med Boörten förvandt
slägte, men med enkel hålk.
f Nolanaber, m., Skåne, enligt
Linnés Fl. Svec. n. 704 (enligt Sk. resa
s. 147: Nolanabber, i registret till
boken: Nolanäbbar) = Hökfibla.
Namnet synes vara utgånget och är
sannolikt förvridet.
Nopal, m., en art af Cactus,
Opuntia coccinellifera Dec.
Noppa, f., örtslägtet Gnaphalium
l., hittills förenadt med Kattfotsörten
och från den skildt eudast genom
två-könade blomhufvud. Namnet tillägges
i folkspråket båda, äfvensom
Harklöf-vern.
Nosgräs, se Näsgräs.
Nosserot, f., ett örtslägte af
Nosse-växterna; de Svenska arterna hafva två
breda rotblad, hvita blommor i klase
och med lång sporre: Platanlhera Rich.
Uotknölarne hafva afrodisiska
egenskaper. Nosserotens blommor sprida
om aftnarne en behaglig lukt, hvaraf de
oegentligt blifvit benämnda Nattfioler.
Anm. Namnets etymologi är
märkvärdig. Tvenne tydningar förekomma,
begge ganska karakteristiska för växten.
Enligt den ena härleder det sig från 7ioss,
ett landskapsord, som är liktydigt med
slem, hvilket väl passar till rotknölarnes
slemrikhet. Enligt den andra kommer
det af växtens Tyska benämning
Genoss-wilrz, der ordet genoss, conjugium {ge har
bortfallit i Svenskan), betecknar de båda
förenade rotknölarne. — I Svenska
folkspråket skola ock testiculi kallas nossar,
Nosseväxter, T våhjertblads växter
med mycket egendomligt bildade
blommor, treskaligt, enrummigt fröhus, från
alla öfriga skilda genom ståndarnes
förening med pistillen till en pelare:
Orchidece L.
Notblomster, n., en i de Svenska
insjöarne vanlig växt med jemnbreda,
inuti pipiga, tvårummiga rotblad och
på stängeln klaslikt hängande hvita
blommor: Lobelia Dorlmanna L. De
utländska, som prydnadsväxter odlade
arterna af slägtet bibehålla namnet
Lobelia.
Nubblaf, se Laf.
Nubbsvamp, m., en liten, hård
trädsvamp med gullgul disk;
märkvärdig för sitt inom tallens ved
krypande svamplager, hvarigenom träet
snart förruttnar: Ditiola radicata Fb.
Nunneört, f., ett i lundar växande,
tidigt blommande örtslägte, med rund
stamknöl, mångdelade blad och i en
klase sittande (hös våraiphemska arter
röda) blommor: Corydalis Vent. De
allmännare arterna äro:
Finger-nunneörten, med tät
stamknöl och fingerdelade skärmblad: C.
bulbosa Pers. Förekommer mest i
gamla trädgårdar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
