- Project Runeberg -  Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen /
126

(1880) [MARC] Author: Elias Fries - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m

SÄFFEROT—SÖTÖRT

Skogs-säf, med trubbkantig stjelk,
mycket yfvig och bladig blomvippa:
S. silvaticus L.

Säfferot, f., en Umbellat med fårad
stjelk, dubbelt parbladigt delade blad,
gyttrade blomflockar och håriga frön:
Libanotis montana All. Säfferoten,
tuggad, befordrar salivens afsöndring;
deraf namnet (Lågtysk. sever, Högtysk.
seifer, spott, dregel).

t Säfjablomma, f. = Blomvass.

Säfstarr, m., ett litet
Halfgräs-slägte, midt emellan Säf och Starr:
Kobresia avilld. Tillhör endast högre
fjelltrakter.

Säfvenbom (efter Tyskan), m., en
art af Enslägtet, växande i södra
Europa: Juniperus Sabina L. I motsats
mot vår inhemska, milda En är
Säfven-bomen giftig.

f Säld, Sälle = Sälg.

Sälg*, f., ett allmänt trädslag af
Pil-slägtet, med på undre sidan ludna blad
och blommande före löfvens utslående:
Salix caprea L. Sälgen växer på
torrare mark än öfriga pilarter, »intet
träd i Sverige mognar tidigare». Linnés
Sk. resa 67. Sälgen är vackrast under
blomningen en klar vårdag; dess
gull-gula hängen omsvärmas då af tusentals
bin och andra insekter.

Sällefock, se Fock.

t Sälta, f., Boh. = Allmän
Knapp-säf, Eleocharis palustris R. Br. I
Roslagen kallas denna för Sälting, men
alldeles origtigt. — Jfr Knappsäf.

Sälting*, m., örtslägtet Triglochin
L., gräslika växter med trinda blad,
smala ax, sex ståndare och
sammanväxta småfrukter.

Kärrsälting, med trind, trerummig
frukt: T. palustre L. Växer i kärr.

Strandsälting, med aflång,
sex-rummig frukt: T. maritimum L.
Växer på hafsstränder, lemnande
yppersta bete för hornboskapen.

i Sätgräs, n., Sätört, f. =
Tätört.

Söl, m., större hafs-alger,
egentligast slägtet Rhodymenia Grev.

f Sömntorn, m., benämnes en
skägglik utväxt på Nyponbusken,
förorsakad af insektsting.

t Sönnerdön eller Silledön, m.,

en löjlig förvridning af Grek.
Chelidonium. Skåne.

Söt är ett vanligt epitet till afarter
med söt smak, såsom Sötbräken
(Sten-söta), Sötmandel, Sötpotates,
Sötäpple m. fl.

Sötblomster, Sötkullor,
Söt-tuppor, benämningar på Kamill-

blomman, som jemte Röllikan har de
talrikaste namn i Svenska språket. Jfr
Sötört.

Söte, Sötrot, f., Norska
benämningen på slägtet Gentiana L., ehuru
dess artér företrädesvis utmärka sig
genom sin beskhet. Se Baggsöta.

SÖtgräs, n., ett tvåårigt,
välluktande gräs med slak, hängande vippa och
enblommiga småax: Cinna pendula
Trin. (På slägtet Molinia Sohrank eller
slägtet Enodium Gatjd. har detta namn
ingen tilläm.plighet.)

f Sötört, f., ytterligare ett namn
på Kamillblomman, men enligt Linné,
Sk. resa 270, föres det rättare till
Gulmåran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fesvvaxt/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free