Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan med grafkransarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp — kom hennes kammarjungfru ut och bad, att
jag skulle stiga in till friherrinnan, som önskade tala
med mig. Flickan såg rätt bra ut, och var klädd i
ljus klänning, och när jag frågade henne, om
friherrinnan skickat henne upp på morgonen för att fråga
hur baron mådde, så såg hon mäkta förlägen ut och
snodde af framför mig i full fart in i salongen.
Friherrinnan kom in, och jag sade henne helt
ärligt hvad jag förut sagt mannen och tillade, att
hon borde vaka öfver hans lefnadssätt, såvida hon
inte ville blifva änka inom ett par år.»
»Nå, hvad svarade hon på det?»
»Jo, hon bara såg på mig med stora ögon och
sade slutligen: ’Om jag endast förmådde något öfver
honom!’ — ’Å, min friherrinna, när man ser ut som
ni, så förmår man mycket öfver en man sådan som han,’
svarade jag, och därpå gick jag min väg, utan att bry
mig om att lilla nåden såg förolämpad ut. — Men se
så där, nu ä’ vi framme vid torget, och nu skall jag
upp till en gammal fröken på Regeringsgatan, som lider
af andtäppa och ändå inbillar sig, att hon skall bli
hundra år. Nånå, hon är åttionio, så det är då inte så
mycket som fattas. Adjö med dig, om du kommer
till mig i morgon, och det är vackert väder, så ska’
vi kanske följas åt ut till Frösunda, till ljusa Annas
mamma.»
Och därmed skiljdes de åt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
