- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
43

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan med grafkransarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

långt kvar. Så att ni fäst er vid den där lilla flickan?
Hm, det har jag också.»

»Hon ser ut nästan som hon vore förklädd, där
hon sitter vid sin korg.»

»Hm, ja, en förtrollad prinsessa kanske.»

»Å, om också inte just det; men ett bättre mans
barn åtminstone.»

»Hm, det där ordet tycker jag inte om i en så
vacker mun. Bättre mans barn? Hvem är i själfva
verket ett bättre mans barn? Kan inte tiggarungen
vara bättre mans barn, än lilla grefven? Det där
är en af de stora inkonsekvenserna i språket. Rikare
mans barn borde det heta, så kunde det ligga någon
sanning i det.»

»Det var så jag menade!» svarade den unga frun
litet förlägen.

»Jaja, hm, ursäkta anmärkningen; men sådant där
retar mig alltid. Det vill säga, om er lilla skyddsling
såg så ut, som den där flickan, så skulle ni inte
ha något emot att ta vård om henne?»

»Ur en synpunkt inte; ur en annan kanske mer
än någonsin.»

»Hm, nu får lilla nåden förlåta, att jag inte
begriper henne.»

»Ett barn, som ser ut som den där flickan, medför
ett ännu större ansvar än ett vanligt.»

»Jaså, då förstår jag. Det där var ett äkta kvinnligt
sätt att resonera och det skulle lugna mig för flickans
öde om det vore hon. Men nu ä’ vi framme, ser jag.
Stanna, kusk! Om friherrinnan tillåter, så låta vi vagnen
stanna här och så promenera vi den lilla gångstigen,
som för upp till stugan.»

»Gärna. Det skall bli skönt att få gå litet! Komma
vi att dröja länge?»

»Det beror på omständigheterna.»

»Om vi skulle dröja vid sjukbesöket,» sade
friherrinnan till den förvånade kusken, som inte kunde
begripa hvad hans unga friherrinna skulle här midt på
landsvägen att göra — »så får Janson låta hästarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:12:51 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhflgra/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free