- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
153

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det bästa af allt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liggande i en lämplig trakt, där det finns
bondhandel.»

»Du, Holmberg, kan just taga jägmästaren i hand,»
sade filosofie doktorn; »ni äro båda två lika goda
kålsupare! Den, som inte har öppet öga för det sanna
i lifvet, den som inte vet att skatta idéns eviga
höghet ...»

»Den lefver lika lugn ändå,» försäkrade Kron med
lugnt allvar; »jag är öfvertygad om, att du kommer att
sluta som en beskedlig skollärare eller landtpräst, och
den idén tycker jag är så lagom lysande. Nej, jag
håller i med min åsikt: det bästa af allt är en god
middag!»

»Osant, bror jägmästare,» utbrast den mörklagde
teknologen, i det han slog fyrtioåringen på axeln, »det
bästa af allt är en god mage. Med den kan man gå
långt här i världen!»

»Hvem har inte god mage så länge man är ung?»
ropade gradpasseraren muntert, i det han fyllde sitt
glas. »Nej, jag skall säga er, gossar, hvad som är det
bästa af allt.»

»Nå, hvad är det?» ropade alla i korus.

»Det är en vacker flicka, som har godt om pengar
och tycker om löjtnanter mer än någonting annat i
världen.»

»Det hörs att det är en gradpasserare som talar,»
sade jägmästaren lugnt, i det han ånyo tömde sitt glas;
»men vill ni höra ett klokt ord af en gammal karl, som
sett världen, så här ha ni det: det sämsta af allt är, att
låta snärja sig af en kvinna!»

»Hädare!» utropade doktorn emfatiskt; »kvinnan är
skapelsens krona.»

»Ja, och mannens törnekrona!» svarade jägmästaren;
»se på mig! Tror ni, jag skulle vara så här
välmående, så här glad och så här bibehållen, om jag icke
svurit kvinnorna ett evigt hat! Nej, gossar, den man,
som kan akta sig för dem, han är idealet för sitt släkte,
han är i stånd till att eröfra världen!»

»Erkänner du då inte kärleken?» sade gradpasseraren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:30:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhflgra/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free