- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
164

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

syn som mötte de klara, gråblå ögonen, hvar hon än
fäste dem. Det var fullt öfverallt och ingen tycktes
vilja maka på sig, för att få det ännu mera trångt än
det redan var.

Om det nu var anblicken af de där klara ögonen i
det friska, ovala flickansiktet eller om det var minnet
af det lilla äfventyret nyss i kupédörren, eller kanske
bara ren barmhärtighetskänsia, vill jag låta vara osagdt
— nog af: sedan Pelle sett sig omkring litet, vände
han sig helt höfligt till de båda frälsningssoldaterna
och sade:

»Om herrarna skulle vilja maka ihop sig litet, så
tror jag nog att vi kunde skaffa plats åt det unga
fruntimret här framme vid fönstret.»

»Annars finns det nog en häri» sade den ene
teknologen och gjorde samma manöver som
frälsningssoldaterna, hvilka verkligen makade sig så godt de kunde.

»Den ska inte bli stor denl» utbrast en korpulent
herre med slaktarförkläde, som satt bredvid
tekno-logerna.

»Jag tror nog att jag föredrar den här, om jag
får lof att besvära herrarna!» sade den unga flickan,
i det hon gick fram och satte sig bredvid Pelle, som
helt vänligt hjälpte henne att få upp sakerna på hyllan
ofvanför.

»Så godt var det!» brummade slaktaren belåten
och bredde ut sig allt hvad han förmådde.

Teknologerna sågo förargade ut, och den unga flickan
gjorde sig så liten hon kunde. Detta hindrade likväl
icke att när hon skulle titta ut genom fönstret, kom
hon att med armbågen snudda vid Pelles sida.

»Å förlåt,» sade hon hastigt, »jag tror jag knuffade
er i sidan.»

»Ja, men det gjorde ingenting,» svarade Pelle
muntert, »och för resten är det så trångt i kupéerna
så här vid jultiden.»

»Ja då! Det är så många som fara hem till julen,»
återtog hon.

»Och bort också,» inföll Pelle.

»Ja, det är sant,» svarade hon hastigt med ett litet
skratt. »Det gör ju jag också. Det var mamma jag
skildes ifrån nyss.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstadland/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free